Därmed kommer fallet upp till förhandling i tingsrätten och blir det första fall som prövas enligt den nya Ipred-lagen.
Det är fem svenska ljudboksförlag - Bonnier Audio, Earbooks, Norstedts, Piratförlaget och Storyside - som vill komma åt en misstänkt uppladdare av ljudböcker. Ljudboksförlagen säger sig ha bevis för att den server som är kopplad till ett visst ip-nummer har använts för att ladda ned 27 upphovsrättsskyddade ljudböcker. Uppladdaren ska, enligt förlagen, ha gjort böckerna tillgängliga på nätet så att de sedan kunnat säljas eller kopieras.
Därför lämnade ljudboksförlagen genom Svenska Förläggareföreningen in en anmälan till Solna tingsrätt om att, enligt den nya Ipred-lagen, få ut personuppgifterna bakom ip-adressen.
Men Ephone avvisar begäran och säger att bevisningen inte räcker.
- Den bevisning som förlagen åberopat är ofullständig och har bland annat inte visat att ljudböckerna gjorts tillgängliga. Vi vet bara att det finns ett antal ljudböcker på servern och de kan ju ha köpts lagligt. Det finns inget i materialet som visar att de sålts vidare. Förlagen har alltså inte uppfyllt de beviskrav som lagen föreskriver, säger Ephones juridiska ombud advokat Peter Helle till dn.se.
- Det är precis det vi har gjort, säger advokat Peter Danowsky som företräder förlagen. Vi har visat att det på servern finns 27 upphovsrättsligt skyddade verk som tillgängliggjorts för allmänheten. Hur många som sålts eller laddats ner är rättsligt ointressant. Det är tillgängligheten vi ska visa för att domstolen ska besluta om att nätleverantören ska lämna ut kundens namn.
Bo Wigstrand, Ephones VD, menar att internet inte får bli en frizon för allvarlig brottslighet som barnpornografi, hot, bedrägerier eller för mobbning av våra barn. Han anser att det är viktigt att polis och myndigheter ska kunna spåra de individer som utför brott.
- Men det är även av stor vikt att vi som privatpersoner kan känna oss trygga för att uppgifter om vårt privatliv inte lämnas ut godtyckligt till olika privata aktörer. Beviskraven för att lämna ut uppgifter bakom en ip-adress måste i vart fall ställas mycket högt, säger Bo Wigstrand.
Han menar att det är en konstig lag som säger att leverantören ska avgöra om bevisen mot kunden är tillräckliga eller inte.
- Jämför med om någon skulle begå ett brott i trafiken. Om Ipred-lagen tillämpades där skulle billeverantören vara den som avgjorde om bevisen mot föraren var tillräckliga eller ej, Säger Bo Wigstrand.
- Den liknelsen inte bara haltar, den är död, säger advokat Peter Danowsky som företräder ljudboksförlagen. Här har vi en nätleverantar vars kund angriper en upphovsrättstagares rättigheter. Det domstolen gör ifall de beslutar som vi vill, det är att säga ”ge oss namnet på kunden som ska ha begått ett lagbrott så får vi pröva det eventuella lagbrottet rättsligt sedan”.
Nu ska Solna tingsrätt fortsätta handläggningen av ärendet. Eftersom det är första gången Ipred-lagen prövas och det kommer att skapas ett prejudikat på hur mycket information som en upphovsrättstagare måste lägga fram, så blir det troligen förhandlingar med parterna i rätten.
- Vi siktar på att vara färdiga med processen före midsommar, säger chefsrådman Mats Jender.
Och Ephones VD säger att om domstolen kommer fram till att de ska lämna ut kundens namn så kommer de att göra det.
- Men vi är skyldiga som internetleverantör att säga nej nu för att få fram ett prejudikat om vilka bevis som ska gälla, säger Bo Wigstrand.