"Ja: vem är han? Vad har han gjort? hagla man och man emellan, ty man har ännu icke upphört att förvånas över akademiska val."

Den svenska litteraturens mest klassiska drift med mekanismerna kring ett nytt inval i Svenska Akademien – den i Strindbergs "Det nya riket" – blev i går verklighet när den sympatiske språkvetaren Tomas Riad fick ett antal ansikten att utsträckas på längden i offentligheten. Tomas vem? Lustigheterna haglade över Riads relativt korta verklista, med artiklar som "Den tvåtoppiga tonaccentens ålderdomlighet" och en prosodisk undersökning av den svenske kocken i Mupparnas satsmelodi.

Man får sannerligen inte frånkänna Akademien dess känsla för mediala spratt – professor Riads namn föll som en hink kallt vatten både över dem som de senaste veckorna själva väntat på telefonsamtal från Peter Englund och över oss som lika ivrigt emotsett att kommentera samtalets konsekvenser.

Jag är principiellt positiv till att ännu en språkvetare tar plats i Svenska Akademien; det stärker bilden av Akademien som något annat än en sammanslutning av världsfrånvända skönandar som klär sig i frack och äter ärtsoppa på Gyldene Freden. En av dess reella uppgifter är ju att kodifiera det svenska språket i Svenska Akademiens ordlista och ordbok – uppenbarligen har man här bedömt att Tomas Riad som nordist med inriktning på fonetik har kvalifikationer man kan göra bruk av.

Man kan ändå inte låta bli att undra över valet. Under de senaste årens markant ökande språkintresse finns det gott om språkvetare som tagit plats i debatten och talat klarspråk om svenskans roll i ett globalt samhälle i förändring. Exempelvis har tidigare chefen för Språkrådet, Olle Josephson, drivit en viktig kampanj för att försvara svenskans plats som forskningsspråk inom humaniora.

Tomas Riad har hittills inte gjort sig mer bemärkt i offentligheten än den totalt okände yngling som i Strindbergs satiriska novell valdes in på den enda meriten att han var promotionskamrat med Akademiens beskyddare.

Bra med en språkvetare till, som sagt. Men var det rätt språkvetare? Nästa gång är det i alla händelser dags för en jurist.