Sedan den första boken i Harry Potter-serien gavs ut 1999 har drygt två miljoner exemplar sålts i Sverige. Den 21 november släpps "Harry Potter och dödsrelikerna" på svenska.
Upplagan är ännu inte spikad, men troligen trycks den i 300 000 exemplar.
Bokförlaget Tiden som äger rättigheterna till J K Rowlings böcker i Sverige har ännu ganska vaga planer för framtiden, men kommer definitivt att utnyttja möjligheten att tjäna mer pengar på karaktären.
- Vi har inte släppt Harry Potter i pocket ännu, det känns som steg nummer ett, säger Cecilia Nilson, förläggare på Tiden. Det är också möjligt att vi släpper alla böckerna i en box.
Tiden är ett litet förlag med en utgivning på omkring 40 titlar per år.
J K Rowlings trollkarlsserie har haft stor betydelse för förlaget både ekonomiskt och marknadsföringsmässigt. Den har bland annat gett Tiden fördelar vid utlandsinköp - "att vara Harry Potters förlag ger extra kredd".
Ändå hävdar Cecilia Nilson att förlaget klarar sig även utan Potters magiska försäljningssiffror.
- Det är inte så att vi står och faller med Harry Potter. Jag känner mig mer nyfiken på vad som ska komma nu.
Frågan är också om det hade gått att hålla liv i hajpen kring Harry Potter längre än så här. Anders Ringnér, vd för nätbokhandeln Bokus, tror inte det.
- Hade det varit fler böcker i serien hade intresset falnat i vilket fall som helst, säger han.
Även om förhållandevis många vuxna läser Potter-böckerna är det framför allt barn och ungdomar som är den stora målgruppen. Och det är inte säkert att den som var 15 när den första boken kom ut är särskilt intresserad av den sista delen.
- Det som försvårar med Harry Potter är att det här är böcker som har kommit ut under många år och att delar av publiken växer ifrån dem. Därför blir den här typen av fenomen för barn ännu mer övergående. I och för sig har Rowling och hennes förlag lyckats otroligt bra med att hålla uppe intresset för serien, säger Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi.
Alla är ense om att Harry Potter är ett unikt försäljningsfenomen. Men ingen vill kännas vid någon större oro över det tomrum som ska fyllas. På Bokia konstaterar informatören Gunilla Wall till och med att det finns en önskan om att "intresset för litteratur ska bli bredare så att man inte fastnar för bara en titel".
En era avslutas, men Johan Svedjedal tror inte att barn- och ungdomslitteraturen lider något större avbräck.
- När Astrid Lindgren försvann från den litterära scenen blev svensk barnlitteratur i en mening sig inte lik, men inte sjutton dog den och inte slutade folk att skriva och köpa nya böcker, säger han.