Nya Zeeländske författaren Lloyd Jones roman "Att tro på Mister Pip" ser i förstone ut som en riktigt förskräcklig kolonial historia. Obildade barn på söderhavsö möter genom vit lärare den brittiske författaren Charles Dickens "Lysande utsikter" och får själfulla liv.
Böcker som handlar om vikten av att läsa vår litterära kanon brukar få genomslag. Den här liknar lite "I döda poeters sällskap", och har nu sålts till 33 västländer.
Men den lite smöriga intrigen har en avgjort intressant bakgrund och placering, och det koloniala visar sig vara en postkolonial lek. Berättelsen om flickan vars liv skapas under läsningen av "Lysande utsikter" utspelar sig i ett verkligt och mörklagt krig på den lilla ön Bougainville.
Kampen förs mellan öborna, som vill ha självständighet, och Papua Nya Guinea som de tillhör. Mitt i konflikten står gruvbolaget Bougainville Copper Limited som ägs gemensamt av Papua Nya Guinea och ett australiskt gruvbolag som i sin tur hör till det brittiska gruvkonglomeratet Rio Tinto.
1989 kastade befolkningen ut bolaget som i hög grad bidrog till Papua Nya Guineas BNP. Papua Nya Guinea svarade med blockad och militära ingripanden. Det fruktade legosoldatsföretaget Sandline International kallades in. Och Australien blundade.
- De bara stängde av hela ön. Ingen visste hur lång tid det skulle vara. Så fort jag läste om blockaden reste jag dit. Det var fruktansvärt. Jag pratade med många människor och deras vittnesmål var oerhörda. Om metodiska gruppvåldtäkter och ren utrotning. Jag kunde inte riktigt tro det, säger Lloyd Jones som nyligen var på Stockholmsbesök.
På ön levde man i krig fram till 1997 då Nya Zeeland tog en roll som medlare i konflikten och öborna till slut vann viss autonomi.
Men själv tycker inte Lloyd Jones att hans roman handlar om konflikten. Den sidan vill han tona ner. Det han vill skildra är den mentala förflyttningen från kolonialism till postkolonialism.
- Jag ville på något sätt återuppfinna Söderhavet och letade efter en form. Så hittade jag den här flickan, vars liv skapas av en bok. Hon letar efter ett förhållningssätt till världen. Och det finns ingen auktoritet längre, det finns ett smörgåsbord. I en osäker tid sätter hon sin tro till romanfiguren Mr Pip.
Valet av Charles Dickens "Lysande utsikter" är förstås inte slumpmässigt.
- Den handlar om Pip, en föräldralös pojke som växer upp hos en smed. Men det är ingen vanlig historia, utan Pip får möjligheten att skapa sig ett annorlunda liv, utbilda sig, hitta sina egna vägar. Och en föräldralös har ju stora likheter med en immigrant. De måste också återuppfinna, återskapa sig själva.
- Dessutom är det precis en sådan bok som man hittar samlande damm i ett gammalt kolonialt hem eller på en klubb.
Hjälper det att läsa om man är i krig?
- Tja, om folk läser så skjuter de ju inte i alla fall. Det är klart att det finns en plats för allt. Men kanske skulle det inte vara krig där om fler människor läste böcker.
Inför intervjun har jag tittat på ett filmklipp från en dokumentär om Bougainville som ligger på Youtube under rubriken eco-revolution. Män i höftskynken skördar kokosnötter och gör drivmedel av dem. Bättre än diesel. Kokosbensinen låter bilar och lastbilar gå dubbelt så långt, på mindre än hälften av utsläppen. Det är uppenbart att en del läsning, inte minst av teknisk litteratur, ligger bakom metoderna. Lloyd Jones säger att han skulle vilja starta ett bibliotek på ön.
- Rebellerna har inte gått i skolan på tio tjugo år. Det är katastrof.
Men för Papua Nya Guinea och Australien kan Bougainville bli ett farligt prejudikat.
- Om Bougainville får självständighet står en lång rad öar på tur. Det har de inte råd med. I stället väntar Australien och Papua Nya Guinea på att hela saken ska upplösas av sig själv.
Går man in på kopparbolagets hemsida i dag står det att priset på guld och koppar för tillfället är så högt att det är av största vikt att gruvbrytningen kommer i gång så fort som möjligt. Och även om Lloyd Jones inte tycker att boken handlar om Bougainville så har han satt ljuset på ett litet folk som levt tillräckligt många decennier i mörker.