Nordiska deckare får allt mer uppmärksamhet. I Frankrike kallas de "polars scandinave", och ansedda tidningar som Le Monde, Libération, Le Figaro, L’Express och Le Nouvel Observateur har ägnat dem långa artiklar. I Tyskland går fenomenet under begreppet ”Schwedenkrimis”, oavsett vilket nordiskt land de kommer ifrån.

Vågen har också nått USA och just nu ligger två svenska författare på New York Times bästsäljarlista: Stieg Larsson finns där sedan länge med del två ur Millennium-trilogin, ”The Girl Who Played With Fire”. Även Henning Mankell har tagit sig upp på listan med ”The man from Beijing”. Det är första gången Henning Mankell tar sig in på den amerikanska prestigetopplistan.

I USA, där filmer oftast får betydligt större uppmärksamhet än böcker, går nu Milleniumfilmerna upp på biograferna. Filmerna väntas dra än mer uppmärksamhet till de nordiska deckarna. Följaktligen ställer också The Economist nu åter frågan varför de nordiska deckarna är så framgångsrika.

The Economist slår först fast att den nordiska deckargengren är ett publicistiskt fenomen. Stieg Larsson och Henning Mankell är de mest kända författarna utanför Sverige. Men flera andra börjar också märkas, menar The Economist, och nämner K O Dahl, Karin Fossum, Åke Edwardsson, Jo Nesbö, Arnaldur Indridason och Håkan Nesser. Något förvånade utnämns Leif GW Persson som den nästa kommande storsäljaren.

Slående i artikeln är att de svenska deckardrottningarna inte får något utrymme. Förutom Karin Fossum är den enda kvinnan som nämns i artikeln Maj Sjöwall.

The Econimst menar att det finns tre faktorer bakom framgångarna; språket, hjältarna och miljön. Men viktigast är ändå det skandinaviska samhällsskicket. De nordiska länderna är rika och välorganiserade. Men bakom välfärdsstatens trygga famn finns mörker.

The Economist drar paralleller till nordiska klassiker som Henrik Ibsen som också analyserade det nordiska psyket. Men den största inspirationen till den nya vågen deckare kommer, enligt The Economist, från Per Wahlöö och Maj Sjöwall. Deras tio böcker om Martin Beck kritiserade det svenska välfärdssystemet från en vänsterposition.

Förutom kritiken mot den skandinaviska modellen är det naturen och klimatet som inspirerar de framgångsrika författarna.

Det kalla mörka klimatet, där dörrar är igenbommade och gardinerna fördragna, är en perfekt miljö för kriminalhistorier, menar The Economist. Nätterna är långa, spriten stark, och människorna har uppfostrats till att dölja sina känslor och spara sina hemligheter.

- Om du kör genom Norge i gryningen och ser en bondgård med lamporna tända och dörrarna öppna, stanna inte, varnar tidningen och citerar Jo Nesbö.

- Du kan likaväl mötas av en brottsplats som av ett varmt välkomnande.