Tomas Tranströmer tackade nej till kungens och drottningens middag. Men Nobelpristagarnas traditionella möte med åttondeklassarna i Rinkeby ville han absolut inte missa.
Insvept i en svart ullpläd för att mota decemberfukten, och med ett stort leende kom Nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer, till biblioteket i Rinkeby. För en pristagare är Nobelveckan oftast fulltecknad. Monica och Tomas Tranströmer bestämde sig för att hålla varannan dag fri för att samla kraft.
– En del tillställningar är magnifika, andra tröttsamma men lite underbara ändå. Men den som är lite trött måste välja. När Tomas fick veta att han skulle få priset hörde vi att Rinkeby var något vi inte fick missa, säger Monica Tranströmer.
Under ett halvår har eleverna i klass 8 B läst om Alfred Nobel, om andra pristagare. När årets litteraturpristagare tillkännagavs var det först ingen som hade hört talas om Tranströmer.
Sedan dess har eleverna läst tre dikter av Tomas Tranströmer, tolkat dem och översatt en favoritrad till hemspråket.
Qamar Azzawi som kom till Sverige för tre år sedan, från Bagdad via Syrien, fastnade för ”I Nildeltat”. I Tranströmers dikt grät unga frun ”rätt ner i sin mat” efter en dag på stan där hon sett barn som måste dö för nöds skull. Maken ligger sömnlös men får en dröm där en röst säger:
”Det finns en som är god. Det finns en som kan se allt utan att hata”
Den raden har Qamar Azzawi valt att översätta till arabiska.
– Jag blev sorgsen av dikten. I Irak och Syrien har jag sett barn som sträcker ut händerna. Här i Rinkeby finns barn som ingen bryr sig om, säger hon till DN.
Tomas Tranströmer följer noga elevernas tolkningar, applåderar med vänsterhand på kroppens stumma högersida.
Andra elever har valt att tolka den berömda dikten om att spela Haydn på pianot ”efter en svart dag” och känna en ”enkel värme” i händerna.
Frida Tsagalidis säger:
– Jag tror att han (författaren) tänker: Hänt är hänt. Han får ta det som det kommer.
Då ler Tomas Tranströmer och möter hustrun Monicas blick.