Micael Dahlén är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit ett flertal böcker om marknadsföring, kreativitet och affärsverksamhet. Nu finns hans nya bok "Nextopia" i bokhandeln. I "Nextopia" presenterar han sin senaste tes, vilken han bygger kring begreppet förväntningssamhället. Micael Dahlén menar att samhället under det senaste decenniet har genomgått en dramatisk förändring. Tack vare all ny teknik och infrastruktur kan vi idag byta jobb, partner och mobiltelefon i en rasande fart. Våra nyvunna möjligheter kan göra oss stressade, men lär vi oss handskas med situationen på rätt sätt, kan vi bli lyckligare än aldrig förr, menar Micael Dahlén.

Hur kom du på idén till "Nextopia"?
- Jag började fundera på hur alla nya möjligheter påverkar oss. Jag tittade på biologin och det visar sig att vi har ett inprogrammerat system där vi får en kick av att göra något nytt. Det gav mig nya glasögon. Kanske var det så här vi var ämnade att leva?

Att hela tiden jaga nya kickar, är inte det bara en form av drog?
- Jag har faktiskt varit inne och tittat på drogforskning. Att göra nya saker ger en effekt som kan liknas vid att ta kokain. Jag har tittat på experiment där man har gett råttor obegränsad tillgång till kokain. De dör som flugor, de har ingen måttfullhet. Skillnaden är att vi människor kan behärska oss.

Men blir inte folk stressade av alla möjligheter, att hela tiden göra nytt?
- Jo, en del kan känna sig stressade och besvärade. Utvecklingen har gått så fort att våra huvuden inte har hängt med. Det är ett paradigmskifte och det tar lite tid att acklimatisera sig.

Och hur såg det ut förr, menar du?
- Som barn av 1900-talet har vi fått lära oss att vi ska leva ihop med en person, vara lojal mot företaget och inte gasa på efter nya produkter. Vi har stävat efter en bestående lycka, men det har varit en omöjlig strävan. Forskning visar att vi ett år efter att vi gift oss är olyckligare än vi var innan giftermålet. Vi kan inte förbli i ett lyckotillstånd, vi behöver nya upplevelser.

Det låter som en antites till mindfulness.
- Vi är inte gjorda för att leva i nuet. Medellivslängden har gått upp drastiskt sedan millennieskiftet. Utöver de självklara faktorerna som bättre livsmedel, sjukvård och välfärd har det skett en plötslig och oförklarlig uppgång i statistiken. Jag är fullt och fast övertygad om att det beror på att vi kommit till förväntningssamhället. Förväntningarna håller oss pigga längre. Söker man på "dejting 70 +" på Google får man idag två miljoner träffar.

Hur ska man göra för att maximera sin lycka i förväntningssamhället?
- Man ska se fram emot i morgon eller något som händer om tre månader, mindre saker som inte är ouppnåeliga. Då kommer belöningarna med jämna mellanrum och man slipper att bli besviken. Att köpa ett hus gör dig lycklig men att äga ett hus gör dig inte lycklig. Resonerar man så är shopping ett kostnadseffektivt sätt att bli lycklig på.

Men tar vi inte död på naturen med all konsumtion?
- Min poäng med boken är inte att vi ska bränna ner all jordens resurser. Det fina med förväntningssamhället är att det uppmuntrar till "trailerkonsumtion". Vi konsumerar snuttar av det hela. Idag är människor mer benägna att se trailern för en film än att se själva filmen. Och i USA har minihamburgaren gjort succé.

Blir inte allt snuttifierat då?
- Jo, men vem har sagt att långt och svårt är bättre än kort och lätt?