Decenniet med Horace Engdahl vid sekreterarpulpeten hos Svenska Akademien blev ovanligt lyckosamt. Raskt vände han stämningen uppåt och gnället på Akademien neråt efter några mindre lyckade år med gräl och avhopp och dalande status.
Horace Engdahl inkarnerar allmänhetens föreställningar om Svenska Akademiens roll och väsen. Vitter och beläst, lättsam och bildad, spirituell och seriös på samma gång. Med sina sällskapstalanger och språkkunskaper borde han vara en våt dröm för Gustav III.
Även Nobelpristagarna i litteratur kändes uppfriskande. Det blev några år av överrumplingar efter J.M Coetzee: provokatörerna Elfriede Jelinek 2004 och Harold Pinter 2005, sedan den i nobelprissammanhang ovanligt unge Orhan Pamuk 2006 och den ovanligt gamla Doris Lessing 2007.
Svenska Akademien har vitaliserats med Horace Engdahl. Jag har svårt att tro annat än att hans eftermäle blir gott. Han har varit en exemplarisk ständig sekreterare, som också skickligt turnerat interna konflikter.
Trots detta har han tyvärr inte fått ordning på den inflammerade frågan om man måste vara livstidsfånge i Svenska Akademien, om man inte vill sitta kvar. Det finns många som ser tjusningen med en internationellt berömd Akademi på 18 lärda, som delar ut ett stort pris och många små. Det är ändå fråga om en låtsashierarki; ett litet spektakel, som har sin charm när solen skiner. Men det blir helt groteskt om levande, moderna människor mot sin vilja ska vara intvingade i en ålderdomligt formad sammanslutning vilande på regler och statuter från 1700-talet.
Det hade varit bra om Horace Engdahl tagit striden med principen att den som är med i Svenska Akademien också vill vara det.
Peter Englund, som under direktörstalet vid högtidssammanträdet på lördagen höll en munter lektion i språkbevarande, är en välkänd person i svensk offentlighet, en uppskattad författare och skribent, inte minst på Dagens Nyheters kultursidor.
När det gäller att manövrera arbetet som Svenska Akademiens ständige sekreterare finns det all anledning att tro att det ska gå bra.
Men som sagt, släpp ut dem som inte vill, och välj in nya.