Var sitter du och arbetar?
- När barnen var små hade jag en separat arbetslägenhet. Nu är jag sambo med jobbet. Jag har en tvåa: ett sovrum och ett arbetsrum. Mest jobbar jag i sängen: läser recensionsböcker, lektörsjobb, korrektur och tidskrifter. Å andra sidan sover jag ofta i soffan i arbetsrummet, eftersom oljud från grannarna hörs mer i sovrummet. Sitter gör jag bara när jag använder datorn.
Hur ser en typisk arbetsdag ut?
- I princip är jag morgonmänniska men vägrar stiga upp förrän det ljusnar, på vintern 9, sommartid gärna 6-7. Från frukostbordet är det fjorton steg till jobbet om man definierar jobbet som datorn. Fast ibland går jag tillbaka till sängen först och läser ut morgontidningen. Vid datorn förstör jag mycket tid med mejlande och facebookande. Men när jag har kommit igång med något skriv kan jag arbeta i timmar så intensivt att jag glömmer att äta. Om det är översättning jag jobbar med är det lättare att ta paus, då brukar jag säga åt mig att det är dags för elvakaffe. Men eftersom arbetskamrater att sladdra med bara finns i datorn är det risk för att jag inte kommer loss från den fastän jag tar fika.
- Nästa rast kallar jag lunch och sen är det dags att klä på sig (dittills morgonrock) och gå ut. Sedan kommer posten och det är alltid något tråkigt administrativt som måste administreras, och sedan känns dagen förbrukad. Efter fyra-femtiden duger jag inte till mycket.
En bok du rekommenderar?
- "Och vet inte vart" av Astrid Flemberg Alcalá.
En bok som livet är för kort för att läsa?
- Prousts "På spaning efter den tid som flytt". I varje fall har mina hittills 63 år inte räckt till.
Har du några knep att ta till om inspirationen/arbetsmoralen tryter?
- Mitt problem är snarare för mycket arbetsmoral. Jag behöver inte längre jobba jämt för försörjningens skull men har svårt att låta bli. Att lägga sig på Blanka Förmiddagen och läsa något bara för nöjes skull känns onaturligt lyxigt, utom om jag är sjuk.
Vad arbetar du med nu?
- Försöker bestämma mig för om jag ska skriva kontrakt på ett nytt översättningsjobb eller satsa på eget skrivande. Mottagandet av den bok jag gav ut i fjol [”Bitar av mig själv”, reds anm.], en samling krönikor, har uppmuntrat mig att fundera på något självbiografiskt.
En litterär förebild?
- Ingen medveten. Påverkad är jag förstås av mycket jag läst, men hur, det kan nog andra se bättre än jag själv.
Har du några tips till en aspirerande författare?
- Förr i världen brukade jag säga: Skriv som om du skrev brev, krångla inte till det litterärt! (Många gamla författare är enormt mycket roligare i sina brev än i sina romaner). Men nu för tiden när det skrivs så mycket i vardaglig form på nätet tror jag inte på den rekommendationen längre. Det är nog tvärtom så att den som vill skriva en bok måste göra något helt annat, vara egen. I varje fall tror jag inte man ska tänka för mycket på publiken. Som journalist ska man alltid fråga sig vem man riktar sig till, men som skönlitterär författare behöver man i princip strunta i läsarna.
Vilken bok ligger på ditt nattduksbord?
- "Skogen i vårt inre" av Johannes Ekman.
Vad gör du när du vill koppla bort arbetet och slappna av?
- Åker till landet med min helgsambo, eller träffar barnbarnet eller någon kompis. Teven slängde jag ut när sista barnet flyttade hemifrån, och jag har inte saknat den en enda gång. Däremot kan jag fortfarande bli glad vid tanken på en ostörd kväll i sängen med en god bok, en bok som jag varken ska tentera på eller recensera eller bedöma eller översätta eller göra något annat med än läsa bara för att jag själv vill det. Det är lycka.