– Bästa rådet till författarna är att de tar tillbaka sina bokrättigheter, säger förbundets ordförande Mats Söderlund.
Den senaste tiden har Bonniers gått ut med erbjudanden om nya avtal med sina författare. Det handlar mest om utgivningen av böcker i ”backlisten”, verk som inte längre finns till försäljning och där rättigheterna gått tillbaka till författarna.
De böckerna kan det nu på nytt bli en marknad för genom internetjätten Googles projekt att dammsuga världen på böcker och lägga in dem i en gigantisk databas. Till exempel kan det handla om återutgivning i elektronisk form, eller som ”print-on-demand”, att man trycker böcker efter beställningar.
När Bonnierförlagens jurist Dag Wetterberg kritiserade det uppmärksammade Googleavtalet, bland annat för att det gav för lite pengar till rättighetsinnehavarna, var Författarförbundets ordförande Mats Söderlund inte sen att kontra. I fredagens DN menar han att Google betalar bättre än vad Bonniers gör i sina nya avtal.
Enligt förbundets jurist Malin Koch har åtskilliga medlemmar hört av sig till förbundet efter att de fått nya avtal från Bonniers med posten.
Kritiken mot avtalen kan sammanfattas så här:
• Avtalet för nya titlar (böcker på manusstadiet) täcker in alla tänkbara användningar av verket i framtiden. Detta strider mot upphovsrättslagstiftningen, där man tydligt ska precisera hur verket är tänkt att tillgängliggöras i varje enskilt fall.
– När man klumpar ihop rättigheter på det sättet har författaren ingen möjlighet att kontrollera användningen av sitt verk, säger Malin Koch.
• Avtalet om e-boksutgivning (av böcker som inte finns till försäljning) ger inte författaren något garantihonorar. Författaren får 24 procent av förlagets nettointäkter på verket (vilket förbundet anser vara för lite). Förlaget har tre år på sig att ge ut boken. Om boken sedan ges ut och finns till försäljning är avtalet i princip evigt.
– I dag är böcker färskvara. Genom det här avtalet kan förlaget lägga en död hand på marknaden, och författaren får ingen ersättning alls på tre år, säger Malin Koch.
• Print-on-demand-avtalet ger författarna bara 4 procent av intäkterna, vilket förbundet beskrivit som ett slag i ansiktet.
Att det är Bonniers som hamnar i skottgluggen förklarar Malin Koch med satsningen som de gör just nu.
– De är först med att göra det här efter Googles initiativ. Satsningen på avtal på e-bok- och print-on-demand-sidan är sannolikt ett försök att säkra rättigheterna till sin backlist, för att ingen annan aktör ska kunna använda sig av de här rättigheterna.
Författarförbundet oroar sig för att marknaden ska förstöras.
– Om andra ser att man kan komma undan med att betala så här lite och göra på det här sättet, lägga sig på rättigheter utan att använda dem, finns en risk att de också gör det, säger Malin Koch.
Bonnierförlagens vd och förlagschef Anna Borné Minberger vill inte kommentera kritiken offentligt.
– Jag ska ha ett möte med Mats Söderlund i nästa vecka, så att vi får prata om det här, säger hon.
Även Norstedts förlag, som till skillnad från Bonniers lutar åt att inte nobba Googleavtalet, håller på att planera sina digitala strategier.
– Vi ska bli klara de närmaste veckorna och har tänkt bjuda in våra författare före semestern för att ha en dialog kring de här sakerna, säger Maria Hamrefors, vd för Norstedts förlagsgrupp.
Enligt Hamrefors betalar man till skillnad från Bonniers garantihonorar även för böcker som ges ut i elektronisk form.
Mats Söderlund menade i fredagens debattinlägg att Google betalar 63 procent av intäkterna på böckerna till rättighetshavarna. Det är dock en sanning med modifikation, enligt Förläggareföreningen. Från de 63 procenten kommer man att dra administrationskostnader som finns inom Books Rights Registry, den institution som skapas för att övervaka Googles bokförsäljning och för att hantera betalningarna.
De nya avtalen som beskrivits i artikeln gäller för Bonnierförlagen Albert Bonniers förlag, Bonnier Carlsen, Wahlström och Widstrand och Forum.