Under hösten har Boklördags bibliotekare Jenny Lindh svarat på läsarnas bokfrågor. Hon har skrivit om allt från sorteringssystem till hur den typiske Paul Auster-läsaren är. Gensvaret har varit enormt. ”Hon ensam är värd hela DN-prenumerationen”, twittrade någon. Den här veckan tar frågespalten paus, i stället svarar Jenny Lindh på några frågor från redaktionen.

Märker du av det när du sitter bakom disken på Biblioteket Plattan här i Stockholm?

– Njae. Jag tror att folk är lite blyga i verkligheten. Men på krogen kommer dom fram.

Berätta vem du är. Var kommer du ifrån?

– Jag är född i lärosätet framför alla andra: Uppsala. Under hela gymnasiet satt jag på konditori Ovandal och tittade på de svartklädda filosofistudenterna och tänkte: jag vill vara dom! Efter gymnasiet ville jag inte alls ut på språkresor och sånt – jag längtade bara efter att få läsa A-kursen i litteratur. Jag läste 80 poäng och hade först tänkt doktorera.

Vad skulle du ha skrivit din avhandling om?

– Svensk science fiction från förra sekelskiftet. Den är jätterolig. Alla handlade bara om att ryssen kom.

Hur kom det sig att du ändå valde bibliotekariebanan?

– Jag jobbade extra på ett muggigt förortsbibliotek i Uppsala och det var så otroligt roligt!

Du skrev i din spalt förra veckan att litteraturkritiker var misslyckade författare medan bibliotekarier var misslyckade litteraturkritiker. Bor det en litteraturkritiker i dig?

– Det gör det nog. Jag kan bli lite andfådd av att vi bibliotekarier förväntas säga enbart positiva saker om litteratur hela tiden. Boktipsarförbannelsen, liksom.

Håller bibliotekarieyrket rentav på att bli hippt?

– Ett kvinnodominerat yrke kommer tyvärr aldrig bli hippt. Speciellt inte med så låg lön. Men för en välutbildad nörd så är det världens bästa jobb.

Hur sorterar du böckerna hemma i din egen bokhylla?

– De är färgsorterade! Jag började göra det för att jag vill vara rebell inför mig själva. Men det finns faktiskt en logik i det. Nästan all poesi har ljusa omslag – så de hamnar helt naturligt på den vita hyllan. All genrelitteratur, som science fiction, skräck och deckare, har oftast svarta omslag. Och roliga böcker är nästan alltid gula och röda. Men nu har den där jäkla Karl Ove Knausgårds romansvit kommit och ställt till allting eftersom alla omslagen har olika färg.

Är bokfrågorna från DN:s läsare ungefär som du väntat dig?

– Jag är så glad över att så många vill ha hjälp att hitta rätt inom litteraturen. Folk vågar också ställa mer pinsamma frågor än när jag sitter bakom disken på jobbet. Fortsätt göra det!

Nästa vecka återkommer Jenny Lindh med fler svar på era frågor.