Marknaden för e-böcker håller på att ta form i Sverige. I USA har den redan exploderat, med miljontals elektroniska böcker och tidningar som köps framförallt genom internetbokjätten Amazons läsplatta Kindle. Men även mobilen Iphone har något otippat blivit stor som e-boksläsare, med över tre miljoner köpta böcker. Baksidan med Kindle är att den är hårt knuten till Amazon och den amerikanska marknaden, att tanka ned från något annat håll är krångligt. Kindle kritiseras också för att utnyttja sin monopolsituation, enligt uppgift ska till exempel bara 30 procent av en elektronisk tidningsprenumeration gå till tidningsföretaget.
I Sverige försöker man i stället bygga en öppen marknad för alla typer av läsplattor. Bland förlagen är det marknadsdominerande Bonniers som har kommit längst. Och här skulle man aldrig nöja sig med 30 procent, säger Magnus Nytell.
– Vi är i en sådan position att vi skulle kunna agera som Kindle gör, men jag tror att det skulle hämma totalmarknaden. Det blir svårare och bökigare för läsarna, och då går totalmarknaden dåligt. Av rent egenintresse är det bättre att ha en öppen lösning. Vi är överens i branschen om att man ska kunna köpa läsplatta x och använda den för att köpa böcker från y och z.
Däremot kan Magnus Nytell tänka sig att ”bundla” en läsplatta med innehåll från Bonniers, det vill säga att det följer med ett antal böcker med köpet.
Det krävs ett starkt utbud och en väl fungerande distribution för att få fart på marknaden, menar Magnus Nytell.
– Men också en cool och användarvänlig läsplatta. Det måste vara attraktivt och enkelt för att folk ska lägga sig till med ett nytt konsumtionsmönster. Det finns många väldigt läsvänliga plattor, jag har flera stycken, men man kan inte säga att de är coola.
Under våren har Bonniers därför jobbat hårt med att skaffa sig rättigheterna att ge ut alla redan utgivna böcker i e-boksform.
– Vi har gått ut väldigt brett och frågat många författare om att få göra deras böcker tillgängliga för konsumenterna som e-böcker och vi håller på med ett stort rättighetsinhämtande. Jag skulle säga att nästan alla skriver på, det har gått väldigt bra, säger Magnus Nytell.
Författarförbundet har kritiserat avtalet för att vara snålt och otydligt, men det är en kritik som Nytell i vissa delar tycker är konstig.
– Vi har samma intresse, författare och förlag, vi vill skapa en ny marknad och vi ska båda kunna leva på den. Vi vill ha volym och kunna få betalt ordentligt och vi har kommit fram till en affärsmodell som vi tror funkar och som är flexibel, säger han.
Själva omvandlingen av böcker till e-böcker står bland andra företaget Elib för. Elib ägs av bokåterförsäljaren Adlibris (Bonniers), Piratförlaget och förlaget Natur och Kultur.
Elibs affärsidé är att framställa elektroniska original av böcker, som man förvarar i servrar. E-böckerna (som även kan vara ljudböcker) säljs av bohandlare, men de tankas ned från Elib.
– Vi har avtal med i stort sett alla förlag och återförsäljare, säger Johan Greiff, på Elib.
Kampen om vilket format e-böckerna ska ha börjar också ge sig. Hittills har det stått mellan giganten Adobes pdf-format och Mobipocket. Bägge har på olika sätt försökt kringskära marknaden och knyta upp läsplattor till sina program. Men nu blir det antagligen filformatet Epub som blir standard. Det kommer från universitetsvärlden och har en öppen källkod, vilket betyder att alla företag kan utveckla programvaran. Även om branschen har enats om Epub finns det än så länge inte så många böcker i det nya formatet, men det kommer.
– Ska man köpa en läsplatta så ska man absolut se till att den klarar Epub-formatet, säger Johan Greiff.
Pdf-formatet är statiskt, medan Epub och Mobipocket flödar om texten och ritar om sidorna så att det passar den läsplatta som man använder.
Frågan om kopieringsskydd håller också på att lösa sig. En så kallad vattenmärkning kommer antagligen att ersätta de befintliga krångliga koperingsskydden.
– Nästan ingen användare vill ha koperingsskyddat. Du köper en låt på Itunes och sedan går den inte att öppna på alla datorer. Man behöver dessutom en ganska avancerad läsare för att hantera koperingsskyddet, vilket gör att många mobiler inte klarar att öppna e-böcker. Vi vill att man struntar i kopieringsskyddet och i stället vattenmärker e-boken. Det betyder att man kan se vem som köpt filen, och om den kommer upp på Pirate bay eller sprids över hela världen så kan vi se vem originalet kommer ifrån, men det är fritt att kopiera. På det sättet skulle man kunna läsa e-böcker på tio gånger så många mobiler och läsplattor, säger Johan Greiff på Elib.
Magnus Nytell på Bonnierförlagen är i princip för en vattenmärkning.
– Det viktiga är att våra författare känner sig trygga i sättet som vi distribuerar böcker på. Men vi har inte låst oss för någon lösning, att kopieringsskyddet är krångligt i dag betyder inte att det måste vara det i framtiden, säger han.
Enligt Magnus Nytell kommer det troligen att bli en uppsjö av bokhandlare som säljer e-böcker, eftersom det är enkelt att sälja böckerna på nätet. Vilka som blir de stora spelarna är inte helt lätt att veta.
– Det är bara att titta på musikmarknaden, där det snarare har blivit dator- och mobilföretag än musikhandeln som blivit stora aktörer.