Nästan en fjärdedel av alla män läser aldrig böcker. Bara 28 procent läser varje vecka. Förlagen är i högsta grad medvetna om männens ointresse av skönlitteratur, och ganska få ger ut böcker som är nischade för den manliga publiken. Men det finns undantag.
– Vår höstlista kan nog se väldigt manlig ut, säger Ordfronts förlagschef Pelle Andersson.
Han nämner Hannes Råstams stora bok om seriemördaren Thomas Quick, Micke Evhammars roman om några soldater i Afghanistan och Jens Liljestrands berättelse om manskören Adonis.
– Men egentligen är Evhammar snarare en arbetarförfattare och Liljestrand har ju alltid grottat i manligheten.
Ändå har det inte varit en utpräglad strategi, menar Andersson. Han tror inte att det går att spekulera i hur man ska locka män och kvinnor. Däremot ser han hur framför allt LO-männen läser väldigt lite.
– Där gör vi i alla fall något, böcker om arbetet och av arbetarförfattare, säger han
– Men Afghanistanboken och Quickboken kommer säkert locka större grupper män än så.
Under de senaste åren har marknaden svämmat över av fackböcker om historia, framför allt andra världskriget, och böcker om gangstervärlden och maffian.
– Svenskarnas fascination för brottslighet och den undre världen är ju märkligt stor, säger Per Faustino, publicistisk chef för facklitteraturen på Norstedts.
– Vi har aldrig haft en påtaglig ambition att locka män, fortsätter Faustino. Däremot så vet vi att rockbiografier och historiska böcker lockar fler män och då är det klart att man kanske gör lite manligare omslag.
I höst släpper Norstedts en bok om terrorattacken den 11 september 2001 med ett kraschande plan på omslaget och på boken ”Världshistoriens tidslinjer” syns skepp i kanondimma under ett slag.
Eva Gedin på samma förlag konstaterar även att man ser att vissa titlar i ljudboksutgivningen vänder sig till män.
– De säljs mycket på mackar och där kan man se ett manligt utbud, manliga deckare, böcker om maffian och historisk facklitteratur.
Per Näsholm, vd på Telegram förlag, säger att de pratar om hur de ska locka manliga läsare.
– Vi vet ju att facklitteratur och biografier lockar män. Om man tar boken ”Jag är Daniel”, en biografi om gangsterlivet, har vi så klart tänkt att män kan tänkas köpa den både när det gäller omslag och baksidestext.
Vem tror ni kommer att köpa boken ”Goda dagars magi”, om svensk hiphop?
– Ja, män kanske, det omslaget är ju väldigt manligt.
Man ser Petters tatuerade rygg i svartvitt på svart bakgrund.
– Men vi tänkte mest hiphop, som ju är en väldigt maskulin machokultur. Men även de böcker som vi tror ska sälja till främst män, köps av kvinnor, tillägger Per Näsholm på Telegram.
På förlaget Historiska media har man det motsatta problemet.
– Vi skulle vilja att fler kvinnor läste våra böcker, säger Lena Amurén som är förläggare på Historiska media. Vi har inte gjort något för att locka män, de kommer till oss ändå.
Historiska media ger, som namnet antyder, främst ut populärhistoriska böcker. Under hösten kommer titlar som ”Göring – förhören 1945”, ”Raoul Wallenberg i Budapest” och ”1939 – nedräkningen till andra världskriget”.
– Historia innehåller ofta militärhistoria och kvinnor är nog inte så intresserade av det, säger Lena Amurén. När jag läste historia på universitetet var vi ungefär hälften män och kvinnor på A-kursen. På C-kursen var vi bara två tre stycken kvinnor kvar. Vi försöker ge ut fler romaner för att nå en kvinnlig läsekrets. Men generellt vill kvinnor inte läsa om krig.