I höstas lanserade Akademibokhandeln sitt Läsborgarmärke. Ett slags läsningens simmärke med syftet att uppmuntra barn till att sluka böcker. Responsen har varit mycket positiv.
Henrik Lundin, avdelningschef för barn och ungdomslitteratur i Akademibokhandelns butik på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, är mer än nöjd med utfallet.
– Erfarenheten av läsborgarmärket är mycket god, över förväntan, säger han när vi ses i butikens läshörna för de unga.
– Barnen tycker att det är kul att få medaljer, just att det blir en liten tävlingsgrej. Att samla böcker på det här sättet kan sporra till läsning.
I alla Akademibokhandelns 66 butiker över landet finns i dag läskort att hämta. I korten noteras de böcker barnet har läst. En vuxen person får därefter skriva under på att barnet tagit sig igenom böckerna på egen hand. Efter fem stycken går det att komma till butiken och hämta ut det första märket helt gratis. Läsborgarmärket finns i tre valörer, vit, röd och svart och de fås efter fem, tio respektive femton utlästa böcker. Målgruppen är barn som just lärt sig att läsa, snittåldern bland märkessamlarna är 6–8 år. Hittills har uppskattningsvis 100 000 läskort och 20 000 märken delats ut enligt Akademibokhandelns marknadschef Cecilia Helsing.
Flera olika undersökningar visar enligt henne att barns läsförståelseförmåga har försämrats. Läsborgarmärket är ett sätt att inspirera och stimulera till mer läsning, understryker hon.
– Läsning har en mycket positiv inverkan på barn, den ger både nöje och personlig utveckling, säger Helsing.
Vilka kommersiella effekter hoppas ni på?
– Vi vill inte koppla detta direkt till försäljning. Det är klart att vi vill sälja böcker, men vi har inte mätt detta. Och böckerna man läser för att få ett märke behöver inte komma från Akademibokhandeln, påpekar hon.
– De kan lika gärna köpas hos konkurrenter, finnas i hemmet eller lånas på biblioteket, det viktiga för oss är att man läser.
Henrik Lundin i butiken på Mäster Samuelsgatan delar hennes syn på hur Läsborgarmärket hittills har fungerat i praktiken.
– De flesta som kommer hit för att få märken har läst egna böcker. Så jag vet inte om vi tjänar så mycket på den här satsningen – och det är ju sympatiskt att det här inte bara är kommersiellt. Det är väldigt roligt när barnen kommer hit, de får ju samtidigt en vana i att gå till en bokhandel, så lite baktanke bakom Läsborgarmärket kanske det finns ändå …
Bibliotekarie Caroline Karlsson – som arbetar på Stockholms stadsbibliotek med bland annat programverksamheten för barn – ser möjligheter till samarbeten med bokkedjan i syfte att öka läsintresset hos de yngre.
– Läsborgarmärket är en intressant satsning. Själva jobbar vi med läsfrämjandet med hjälp från pedagoger och med bland annat bokcirklar. Vi tycker att det är viktigt att barnen också talar om sina läsupplevelser och delar dessa med både andra unga och med vuxna så att det förstår böckerna på flera nivåer.