Trots att Folkpartiet menar att våra läsvanor har förändrats radikalt så är det egentligen ingen som vet hur det står till med det svenska läsandet. De som läser färre böcker kanske läser mer på nätet. Och varför ska endast skönlitteraturen räknas, undrar förläggarföreningens direktör Kristina Ahlinder.
Kan man mäta läsarvanor? När har man egentligen läst en bok? Har du läst den här artikeln nu? Erik Peurell, statistisk samordnare på Statens Kulturråd, vågar sig inte på en förklaring:
- Bra frågor. Läsning kan betyda mycket. Är det en sida eller alla sidor? Jag vet inte, jag kan inte svara på det.
Bilden av det svenska läsandet är otydlig. Men både Erik Peurell och direktören för Svenska Förläggarföreningen Kristina Ahlinder, beskriver trots allt bokläsningsutvecklingen som ljummen och är skeptiska mot politikernas larmrapporter och tidningarnas iskalla rubriker.
- Statistiska centralbyråns (SCB statistik säger att bokläsningen har legat på samma nivå de senaste 20 åren och alla andra läsvaneundersökningar ligger strax över eller under dessa siffror, säger Erik Peurell sammanfattande.
En grupp som läsvaneundersökningarna ofta säger läser något färre böcker är de unga. Men läser de mindre än tidigare? Erik Peurell säger att kulturrådet måste utreda frågan närmare och i samma andetag förklarar han att unga tillbringar mycket tid framför datorn och läser på nätet. Kristina Ahlinder efterfrågar en läsundersökning som undersöker hur barn läser nättexter. Hon ställer sig kritisk till SCB:s snäva definition av läsning; att endast skönlitteraturen räknas.
- Läser man inte om man bläddrar i Jakt och Fiske? Självklart! I min definition inbegrips även undertexter till filmer och spelinstruktioner på internet. Sedan kan man fråga sig vad som händer med det svenska språket när vi bara läser korta texter under korta perioder.
Antal bibliotekslån och bokköp är lättare att räkna. Vi lånar idag färre böcker och i år skedde ett trendbrott i bokförsäljningen – vi minskade våra köp med åtta procent. Trots detta köper vi fortfarande fler romaner än vad vi läser.
Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet, menar att det antagligen är så att vi köper hem böcker som sedan hamnar olästa i bokhyllan.
- Idag är det lätt och billigt att komma över böcker; de finns på nätet och i matvarubutiken. Detta leder sannolikt till fler köp och impulsköp. Möjligen har läsningen därmed blivit mer individualiserad – personer i ett hushåll köper fler egna böcker istället för att läsa varandras. Det eller att böckerna inte blir lästa kan förklara varför försäljningen är större än lästiden.