Grafiska romaner är en ny genre i gränslandet mellan roman och seriealbum. Men det är ovanligt med en så heltigenom lyckad som Bo R Holmbergs och Katarina Strömgårds vackra "Eddie Bolander & jag" (Rabén & Sjögren), historien om artonåriga Steve Andersson som inte har träffat sin pappa på åtta år.
Varje uppslag är som ett avslutat kapitel med Bo R Holmbergs fåordiga men nyansrikt poetiska text och Katarina Strömgårds lågmälda bilder, som växlar mellan mjuk blyerts för Steves minnen och de skarpkantade serieteckningar som visar nutiden.
Eddie Bolander flyttade när Steve var tio, och har sen dess hört av sig sporadiskt, glömt födelsedagar och kommit på julen när det redan är försent. I stället kom låssaspapporna, männen som passerade revy i Steves mammas liv. Så småningom ersätts mammans pojkvänner av Steves egna flickvänner, ett tröstlöst litet tåg av ensamhet.
"Eddie Bolander & jag" är en melankolisk, svidande sorgsen kärlekshistoria om faderskärlek - om den pappa som barnet älskade men som aldrig blev det tonåringen behövde. Det är en berättelse om att bli irreparabelt skadad av en separation, men också om försoning med den ensamhet som varje människa till slut måste lära sig att leva med.