”En vemodigt skimrande traktat om kärlekens irrvägar, sorger och skönhet och om den skavande hemlängtan som bara den som lämnat allt bakom sig kan känna.” Så skrev recensenten Eva Johansson i Dagens Nyheter om boken.

Aris Fioretos skriver om hemlängtan, en klassisk känsla som är tema redan i Iliaden och Odysséen. Han säger att viljan att fara ”hem” är naiv. Man längtar till en plats i en tid som för länge sedan är förbi. Andra ärver hemlängtan från sina föräldrar och längtar således till en plats där de aldrig varit.

Aris Fioretos skriver om pontiska greker som kastats ut från Turkiet och hamnat i ett hemland de aldrig tidigare varit i, inte är välkomna i och som de lämnar igen när tillfälle ges. För att bli gäster i ett nytt land. Ett land där de kallas för gästarbetare och inte förväntas stanna.

– Min historia är också ett porträtt av en nation – Sverige – som jag uppskattar mycket. De som kom till Sverige på 60-talet kallades för gästarbetare. De kom till Sverige för att låna ut sina kroppar. Hur det var med deras själar var det inte så noga med, säger Aris Fioretos.

SR:s romanpristagare väljs ut av en lyssnarjury.

– När jag lyssnade på radioprogrammet när de diskuterade min bok ville jag gömma mig bakom en kudde. Jag kände mig som en spion som avlyssnade några som talade om mig. Men nu när jag fått priset känns allt bra och jag vill bara fira. Det är väldigt speciellt att bli vald av en jury som består av läsare.

Just nu bor han i Cambridge i USA där han är medföljande till sin fru. Till sommaren ska han återigen bo såväl i Stockholm som i Berlin. I nästa vecka öppnar den utställning han curerat om författarinnan Nelly Sachs på judiska museet i Berlin.

– Nu när den utställningen är klar ska jag börja arbeta på en ny roman. Tidigare har jag varit ett slags hybridförfattare, men nu har jag hittat mitt medium.