Sex års europeisk dominans kan jämföras med tretton år utan poesipris. Det borde vara dags att ge Nobelpriset både till en utomeuropé och till en poet.
Blir den arabiskspråkige, syriske poeten Adonis Nobelpristagare i år? Eller varför inte Salim Barakat, kurd från Syrien som skriver på arabiska och är bosatt i Skogås?
– Han är arabvärldens störste kandidat, mycket större än Adonis, säger Magnus Wiliam-Olsson, poet, översättare och litteraturkritiker som för bara några veckor sedan hörde Salim Barakat läsa sina dikter tillsammans med poeten och akademiledamoten Anders Olsson.
– Och Anders Olsson såg inte ut som att Salim Barakat skulle få Nobelpriset.
Inför torsdagens högtidliga offentliggörande har poesiälskarna åtminstone statistiken på sin sida - eller inte, beroende på hur man ser det. Inte sedan Wislawa Szymborska 1996 har Nobelpriset gått till en renodlad poet. Aldrig tidigare har poesin varit så undanskuffad, gruffade författaren och poeten Björn Håkanson förra veckan i Svenska Dagbladet. I sitt inlägg spekulerade han i huruvida Svenska Akademiens ledamöter låter sina val påverkas av vilken litteratur som möter största möjliga intresse. En kroatisk poet skulle möta burop i börssalen, framhöll Håkansson. Även formsvåra prosaister, som Elfriede Jelinek, är smörsäljare i jämförelse.
– Som poesimänniska kan jag hålla med Björn Håkanson, däremot tror jag inte på någon jämn fördelning mellan genrer, världsdelar eller språk, säger Jonas Ellerström, förläggare och översättare, vars förlag ger ut en stor mängd lyrik samt tidskriften "Lyrikvännen".
Trots att även han önskar sig en poesipristagare försvarar han Akademins frihet från omvärldens krav.
– Det säger sig självt att 16 människor i Stockholm omöjligen kan åstadkomma en rättvis fördelning bland världens författare. Om priset går till en odiskutabel författare tycker jag det är vackert så.
Finge Jonas Ellerström önska skulle priset ges till den australiska poeten Les Murrey som han själv har översatt eller till den polske poeten Adam Zagajewski. Skulle Joyce Carol Oates eller Margret Atwood få priset hoppas han att Akademien lyfter fram även deras lyrik.
Bland arabvärldens poeter framhåller han Adonis, bland arabiska poeter dock ansedd som "lite mesigt opolitisk", enligt Magnus William-Olsson.
– Men det är ju inte de som sitter i Svenska Akademien.
Den kanadensiska poeten Anne Carson, i fjol introducerad på svenska med den kritikerrosade "Röd självbiografi", är poeten Marie Silkebergs absoluta favorit, likaså en av Magnus William-Olssons. Alla främst sätter han dock spanjoren Antonio Gamoneda (som han själv översatt) men tror samtidigt att spanskspråkiga författare har svårt att få gehör i Svenska Akademien vars ledamöter är bättre på franska.