– Jag var så trött på alla böcker som talade om hur vi ska göra, hur vi ska leva, som predikade för mig. Allt som gällde vår miljö, klimatpåverkan, rädda världen-filosofier … stod mig upp i halsen, säger Mark Townsend och fortsätter:
– Så jag bestämde mig för att göra tvärt om. Skriva en bok som handlar om vad vi inte ska göra, fast använda mig av ironi och påstå att vi ska göra det.
Låter det komplicerat? Det är det inte. Mark Townsend skriver glasklart och vasst och pekar på hur vi agerar i olika situationer i dag – som privatpersoner, men också hur de styrande förhåller sig till vad som händer på vår jord.
Det är skrämmande läsning. Kapitel 1 heter brutalt: ”Testat på djur: enkla sätt att utplåna existerande arter”.
– Jag börjar med bin. Vi vet alla hur de ser ut, vad de gör och att de är viktiga. Vi bryr oss inte så mycket, möjligen blir vi irriterade när de surrar för nära, säger Mark Townsend.
Men det 50 punkter långa manifestet upplyser oss om att bisaker faktiskt kan vara av allra största vikt för hela vår fortlevnad. Och att på flera platser på jorden håller bistammarna på att dö ut – på grund av ett otäckt kvalster vid namn Varroa.
När det låst käkarna i en bimage så bälgar kvalstret i sig blod ända tills värdens, biets, immunsystem inte orkar längre. Det är bins motsvarighet till aids. Hela bisamhällen kollapsar på ett par dagar.
På ett möte i november 2007, där biodlare och regeringsrepresentanter deltog, erkände den engelske jordbruksministern lord Rooker: "Om vi inte gör någonting finns det risk för att vi om tio år inte har några bin". Mark Townsend menar att sannolikheten för att vilda bin har utrotats före år 2020 är 72%.
– Vi skriver i boken att det blir glest i grönsaksdiskarna. Det är ju konsekvensen om bina inte kan sköta sitt jobb. Då slipper vi förmodligen snart den irriterande gurkan på hamburgarna ...
Allt är sant i boken, försäkrar Mark Townsend. Han har gjort ordentlig research. Och han vet vad han skriver om efter flera uppmärksammade reportage i The Ecologist. Townsend har också blivit utnämnd till ”Årets miljöjournalist” i Storbritannien.
– Vi har fått många positiva reaktioner på boken. Och faktiskt så tror jag att man avsatt lite pengar för att forska om just vad som händer våra bin.
Men det handlar inte bara om bin i boken utan också om till exempel hanlaxarna som försvinner och blir honor, kor, elefanter, sälar och isbjörnar. Och varför inte partaja in i det sista? Mark Townsend bjuder på en katastrof-meny där huvudrätten är halstrad råbiff på rucolabädd:
Brasilianskt nötkött, från sojauppfödd boskap i en nyröjd del av Amazonbäckenets regnskog. Serveras med ägg från industriella hönserier i Honolulu på en bädd av rucola marinerad i insektsgift samt kokt engelsk potatis, som har besprutats inte mindre än 18 gånger med olika kemiska ämnen.
På engelska heter boken ”50 Ways to F**k the Planet”.
– Något försäljningsställe hade synpunkter på att vi använde svärord i titeln, annars har boken mottagits väl. Och vi har faktiskt lekt med tanken på att göra om materialet till en pjäs. Kanske kan vi då nå yngre som inte läser.
Han lever inte riktigt som han lär. Varken åt ena eller andra hållet. Mark Townsend bor i London, har visserligen ingen bil men drar sig inte för att flyga och är inte så bra på att sopsortera. Han bor med flickvän och hund och jobbar på The Observer som ”Crime, Defence & Legal Affairs Correspondent”. Nu närmast ska han till Afghanistan för tidningens räkning.
– Det blir kanske inte lika viktigt med sopsortering när man samtidigt ser vad som händer i länder som Afghanistan, funderar Mark Townsend som varit journalist sedan 1994 och på The Observer i sju år..
– Jag har ju i alla fall skrivit boken, fortsätter han.
Inte överraskande har boken ”ett vackert slut”. Ska man verkligen lämna jordelivet med stil, och skada planeten lite extra, väljer man givetvis en teakkista från en regnskog på gränsen mellan Peru och Brasilien.
Bäst är sedan om trävirket förvandlas till fanerad spånplatta med formaldehydbaserat lim (innehåller världens mest miljöskadliga ämnen och bidrar till surt regn, global uppvärmning och luftföroreningar i partikelform).
– Det är en lång uppräkning innan kistan verkligen kremeras, en handling som i sig också påverkar miljön ytterst negativt, fortsätter han.
Att svininfluensan härjar i England verkar inte uppröra Mark Townsend.
– Vi är så många som i London ska samsas på en så liten yta att vi alla får influensan förr eller senare. Precis som andra influensor. Jag tror att det finns annat att oroa sig för. Vi har inte med den i boken … Däremot ett kapitel som handlar om biologisk krigsföring, säger Mark Townsend lugnt.