Trycket blev för hårt. DN:s nyhet om Tintinalbumen som tagits bort från Kulturhuset bokhyllor orsakade starka reaktioner under tisdagen. Så starka att Kulturhuset i går lät den klassiska seriefiguren komma tillbaka.

På tisdagsförmiddagen vimlade Kulturhuset av medier som ville prata med Behrang Miri, ansvarig för beslutet att ta bort albumen med seriefiguren Tintin. Men han håller sig borta. Med ett pressmeddelande låter han meddela att han ”ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur”.

I stället är det Kulturhusets högste chef Eric Sjöström som i Serieteket och Tiotretton tagit över svarsstolen.

– Beslutet att ta bort Tintin var Behrang Miris eget. Ett förhastat beslut. Jag fick veta det först i går. En sådan här sak hade jag velat bli informerad om, en sak som vi borde ha diskuterat igenom ordentligt, säger Eric Sjöström.

Varför bestämde du att ta tillbaka Tintin?

– Jag vill betona att Behrang och jag tagit beslutet tillsammans. Vi tar inte bort böcker på Kulturhuset, där är Behrang och jag helt överens i dag. Nu är böckerna tillbaka och vi fortsätter att fördjupa diskussionen om diskriminering, jämställdhet och normer.

Enligt Behrang Miri var hans Tintinförbud en konsekvens av den nya vision han sammanställt. Har han även beslutat om visionen helt ensam?

– Nej, det är ett 14-sidigt dokument godkänt av Kulturhusets ledning.

Har du fortfarande förtroende för Behrang Miri?

– Absolut. Frågor om diskriminering är svåra, men intentionerna bakom Behrangs beslut har varit goda, säger Kulturhusets chef.

– Behrang Miri är anställd som konstnärlig ledare för barn och unga på hela Kulturhuset med ett uttalat uppdrag att utveckla det konstnärliga innehållet. Hans uppdrag att jobba tydligare med diskrimineringsfrågor stöder jag till fullo.

Tyder inte den här tvärvändningen på en viss ängslighet?

– Tvärtom. Vi har 2 500 programpunkter varje år. Det beaktat är ett par felbeslut inte mycket i sammanhanget, säger Eric Sjöström.

Det är inte första gången förhastade beslut tas i huset. För ett och ett halvt år sedan stoppade Eric Sjöström en feministisk dansföreställning där det fanns utdrag ur Koranen. Den gången fanns en hotbild mot föreställningen, men i efterhand erkände Sjöström att beslutet var förhastat. Ett försök att stoppa en israelisk hbt-film på årets Pridefestival är ett annat exempel.

”Helt oacceptabel” är Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedts dom över Tintinutrensningen. Hon begär nu ett värdegrundsarbete från Kulturhuset, inte minst för att markera varför Kulturhuset finns. Dess uppdrag att värna om yttrandefriheten, inte förbjuda den, skulle hon helst vilja slippa påminna om.

– Jag är orolig för den diskussion som pågår inom huset. Jag kan inte låta bli att jämföra med vad som pågår i länder som Ungern där bibliotek, teater och andra kulturella och konstnärliga uttryck är på väg att politiseras. Det bör bekämpas. Kulturhusets konstnärliga ledare säger nästan samma saker som man gör i Ungern. Genom att censurera biblioteksutbudet spelar han de främlingsfientliga krafterna rätt i händerna, säger Madeleine Sjöstedt (FP).

Har du själv som högsta politiska ansvariga för Stockholms bibliotek något ansvar?

– En politiker kan aldrig komma undan sitt ansvar i fråga om budgettilldelning, men verksamheterna kan och ska vi inte gå in och styra.

Behrang Miris kolleger i biblioteket är bedrövade. För DN påstod han att Tintin-stoppet kommit till i samråd med den övriga personalen.

– Det är fel att det pågått någon diskussion med personalen. Vi blev ställda inför faktum: Tintin ska bort! Jag fick en vagn med alla böckerna inrullad på mitt kontor. Ett sätt att hantera det här mer fruktbart hade varit att ha en intern diskussion, bjuda in experter på Tintin och samtala tillsammans med dem som kommer till Tiotretton, säger Anders Lundgren, en av de ansvariga för driften av Serieteket.