Brittiska Victoria Coren, en av världens bästa pokerspelare och krönikör i The Guardian, berättar i sin uppmärksammade självbiografi ”For Richer, for Poorer. A Love Affair with Poker” om sin väg från skumma spelhallar utanför London till bord med miljoner i potten i Las Vegas och Monte-Carlo.
Boken tillhör den sällsynta sort som ger dig ett hudnära porträtt, en inblick i ett fenomen och en skönlitterär upplevelse. ” ’For Richer, for Poorer’ fångar läsaren från första meningen och släpper inte taget”, utropar ingen mindre än Martin Amis.
– Jag försöker reda ut varför poker tog över mitt liv så fullständigt. Är det för att spelandet hjälper mig att fly från verkligheten? Är det för att jag gillar att vara uppe på nätterna och gå på hemliga klubbar? Är det resorna, äventyret? säger Victoria Coren.
Spelhallen Victoria Club i London har med åren blivit Victoria Corens andra hem och alla de ljusskygga figurer som vistas där, hennes andra familj. ”Vi har alla våra brister, annars skulle vi inte vara här”, skriver hon. Och ännu har hon inte tröttnat på spelet.
– Poker är attraktivt av så många anledningar. Det kombinerar sportens adrenalin med nöjet att spela ett sällskapsspel. Här finns intrigen av en detektivhistoria och utmaningen hos ett korsord.
Men Victoria Coren skriver också om ensamheten kl 4 på natten i ett själlöst hotellrum. Om hur hotellfönstren i Las Vegas inte går att öppna för att alltför många skulle hoppa ut genom dem. Hon skriver om den knepiga dynamiken i att i ena stunden lura varandra på pengar för att i nästa stund vara bästa vänner. I poker finns ingen lagkänsla. En vinner, resten förlorar.
Boken ger en bra inblick i pokerns värld. Coren varvar sin historia med fakta och stycken om den gastkramande match där hon vinner European Poker Tour (EPT) 2006 och prissumman 6 miljoner kronor. Det gör inget om man inte vet vad ”heads up” eller ”all in” betyder, redan på första sidan lockar hon med kuriosa från pokerns bisarra värld. Om The Flying Dutchman, en av stjärnorna i gamet, skriver hon: ”Han är en sådan stor stjärna nu att han släpper skivor med pokersånger.”
Victoria Corens bok kommer lägligt, i en tid när vi börjar skönja vidden av fenomenet poker.
Det hela började så smått i slutet av 90-talet med att brittisk tv började sända Late Night Poker, vilket gav många européer en inblick i spelet från den amerikanska Södern. Pokertidningar dök upp på tidningshyllorna, späckade med historier om så kallade professionella pokerspelare som tjänat storkovan.
Sedan kom fler tv-program, pokersåpor och till och med pokerradio. Kort därefter dök pokersajter som Pokerstars.com upp på nätet, samtidigt som allt fler liveturneringar etablerades. Snart kunde man vinna inträdesbiljett till de stora turneringarna i så kallade satellitturneringar på nätet. När den okände Chris Moneymaker (hans riktiga namn) vann en av de dyra inträdesbiljetterna till World Series of Poker 2003 på nätet, och sedan tog hem hela turneringen visste pokerentusiasmen inga gränser.
– Television och internet har gjort poker tillgängligt för miljontals människor som aldrig hade upptäckt det annars, säger Victoria Coren.
I dag är pokerspelarna kändisar med fans, sponsoravtal och massörer i släptåg. Långt borta är cowboyhattarna och de sladdriga polyesterskjortorna. Idrottsmän och överklassen betalar dyra pengar för att få vara med och spela, skådisar som Ben Affleck och Leonardo DiCaprio smyger runt bland pokerborden. Folk skäms inte längre över att kalla sig pokerspelare och de kan sluta dra vita lögner om att de är ”affärsmän” eller ”juvelerare”. I Las Vegas bygger man ljusa och rökfria spelhallar för att välkomna den nya sortens spelare.
”De är unga, skandinaviska, blonda, hälsosamma, artiga och bra på matte. De pratar spelteorier och klär sig i träningsoveraller, Nikeskor, och t-tröjor med Pokerstars emblem på. De bär på Ipodar, solglasögon och vattenflaska”, skriver Victoria Coren.
Spel om pengar har generellt ansetts vara en syssla för låginkomsttagare, men poker har ändrat på det. Inte bara har det blivit fräscht och sportigt, spelbolagen har även lyckats saluföra poker som ett spel där skickligheten avgör, där matematisk kunnighet och psykologisk skärpa är en förutsättning. Det tilltalar inte minst folk med höga tankar om sitt intellekt, som exempelvis akademiker och intellektuella.
På universitet som Oxford, Yale och Ucla frodas pokerföreningarna. Harvard Law School startade år 2006 The global poker strategic thinking society och spelindustrin slår glädjevolter när Bill Gates säger saker som: ”Det jag lärt mig om strategiskt tänkande från poker skulle visa sig värdefullt i yrkeslivet.”
I själva verket förlorar en mördande majoritet på att spela poker, några procent går plus-minus-noll och någon enstaka procent tjänar pengar på sitt spelande, berättar Thomas Nilsson, psykolog och grundare av Spelinstitutet, ett företag som arbetar med att upplysa om och motverka spelets negativa konsekvenser. Det betyder att många har för höga tankar om sina förmågor.
– Vi kommer i kontakt med många studenter som tror att de kan slippa studielån genom pokerspelande på nätet, berättar Thomas Nilsson.
– Många tror på budskapet om att poker handlar om skicklighet. Och vad gör man då när det börjar gå dåligt? Jo, man övar lite till, säger Thomas Nilsson.
Före år 2000 var det Jack Vegas-maskiner som låg bakom de flesta svenskars spelberoende. När Svenska Spel gjorde en storskalig satsning på nätpoker 2005 gick det direkt upp i täten.
Många gånger förlorar spelarna inte de stora pengarna på poker, det är när det tar en paus från poker och smiter in på Unibet och Ladbrokes och spelar blackjack och roulett, spel där enbart turen avgör, som pengarna ryker. Sedan klickar de sig tillbaka till pokersajten för att försöka vinna tillbaka pengarna de har förlorat. Poker har blivit spelbranschens tjusiga flaggskepp, och väl inne i butiken erbjuder man andra typer av spel.
Att nätpoker har lockat till sig nya grupper av spelare är föga förvånande. Här kan du vara anonym, satsa små summor utan att skämmas och lära dig reglerna i lugn och ro (och du behöver inte ha ett pokerface). Det är öppet dygnet runt och adressen är korsningen sovrummet/vardagsrummet. En grupp som bänkat sig framför datorerna är medelålders kvinnor.
– Det finns flera anledningar till att många kvinnor spelar online. Kvinnor går ogärna runt ensamma på natten med mycket pengar på sig. De vill eller kan inte lämna hem och barn. Och de avskräcks av den aggressiva stämningen vid pokerborden, där en förkrossande majoritet är män, säger Victoria Coren.
Svenska staten drar in 5 miljarder kronor om året på olika former av spel. Unga mäns spelande har fördubblats det senaste decenniet och en allt mindre grupp spelare står för en allt större del av omsättningen. Ändå står det inget i socialtjänstlagen om spelberoende, vilket gör att man inte kan söka bidrag för vård, vilket i sin tur leder till att de flesta instanser frånsäger sig ansvar.
Runt om i Västeuropa går diskussionerna om spelpolitik på högvarv. Lagar omförhandlas, restriktioner införs eller avregleras. Frågan om huruvida poker handlar om skicklighet eller tur debatteras flitigt. Australien har förbjudit allt nätspel där turen avgör och Norge är på väg att omöjliggöra internetbetalningar till utländska spelbolag som Unibet och Ladbrokes.
Victoria Coren säger sig aldrig ha varit särskilt oroad över sitt spelande.
Skulle du rekommendera poker till vänner och familj?
– Det skulle jag om jag trodde att de hade det rätta temperamentet. Vissa människor är för otåliga eller för våghalsiga, andra är för försiktiga eller för nervösa, de borde inte spela poker, säger Victoria Coren.
Det är fortfarande för tidigt att säga hur stort fenomenet poker kommer att växa sig. Svenska ungdomar tar sms-lån, Victoria Coren vinner nya miljoner, men de som verkligen sitter med ässen i rockärmen är pokersajterna.
Läs Statens folkhälsoinstituts rapport om spel och hälsa på www.fhi.se