Länge har de verkat i det tysta, men deras inflytande över den svenska litteraturhistorien har varit och förblir enormt. Nu synliggörs för första gången Sveriges översättarkår med biografier, porträtt och verkförteckningar. Bakom projektet står Södertörns högskolebibliotek.

– Det finns redan massor av författarlexikon. Med vårt översättarlexikon vill vi lyfta fram den andra sidan av den svenska litteraturhistorien.

Det säger Lars Kleberg, professor vid Södertörns högskola och initiativtagare till Svenskt översättarlexikon. Han har länge saknat information om landets översättare; från 1400-talets munkar, via 1800-talets massöversättare, till dagens blandade yrkeskår.

– Många tror att de är helt genomskinliga, men översättning är en helt egen form av konstnärligt skapande, säger Lars Kleberg, som själv är både författare och översättare.

Dessutom har översättarna en hel del makt, menar han. Delvis vad gäller urval, men kanske framför allt när det kommer till hanteringen av originalverken. För vem vill läsa en kass översättning av en briljant bok? Eller se Shakespeare spelas efter ett stapplande manus?

Översättaren står också för vinkling och ordval, även om han eller hon är trogen originalet.

– När du säger ”att vara eller inte vara”, citerar du inte Shakespeare utan Carl August Hagbergs tolkning av denne, poängterar Lars Kleberg.

Arbetet med databasen har bara börjat, och än så länge finns det cirka 50 artiklar inlagda.

– Det är mycket en finansieringsfråga, men om vi kan utöka med 50 till om året så tycker jag att det är en bra takt, säger Lars Kleberg.

Finns det några internationella motsvarigheter?

– Inte vad jag vet. Jag har talat med kollegor i bland annat Finland och England, där man forskar mycket om översättningshistoria, men det verkar vara ett unikt projekt.

Svenskt översättarlexikon har premiär nästa vecka, men översättarpresentationer kan redan hittas på hemsidan www.oversattarlexikon.se.