Paletten har en ny redaktion. Trion Milou Allerholm, Fredrik Svensk och Sinziana Ravini har fått mandatet att leda Sveriges äldsta konsttidskrift i tre år. Två nummer har kommit ut. Riktlinjen är tydlig: relationen mellan estetik, ideologi, politik och ekonomi diskuteras. Neoliberalism och kapitalism finns i skottlinjen. Ett tema som kommer att sträcka sig över flera nummer handlar om konstens autonomi. Det är en angelägen fråga i en värld som skälver av förändringar och där konsten både påverkar och påverkas.
Vid återkommande ”Samtal om autonomi” möts redaktörerna med inbjudna gäster från konstfältet. Det är ett lyckat grepp för att få in flera infallsrika vägvisare i det komplexa ämnet. Sven-Olov Wallenstein bidrar regelbundet med krönikor om estetikens grundtexter.
I Ravinis förvisso lärda essä ”Autonomi i neoliberalismens tidsålder” haglar teorier och konstnärs- och filosofnamn tätt. Adorno, Kant, Agamben, Duncombe, Groys, Zizek, för att nämna några. Många exempel är intressanta, betydligt färre är nödvändiga. Anmärkningen att utvikningar sprider ut sig på exakthetens bekostnad gäller flera texter. Huvudspåret försvinner stundtals i en snårskog av invecklade språkkonstruktioner och osorterade referenser.
Som intressantast är det när de konkreta exemplen träder fram. Power Ekroth skriver om Egyptens konstliv i bakgrund av händelser vid Tahrirtorget i början av året. Milou Allerholm berättar om den experimenterande konstnärsgruppen Kultivator, som förenar idéer kring konst, jordbruk och hållbarhet. Isabel Löfgren rapporterar hur ekonomiska förändringar påverkar kultur i Nederländerna.
En påträngande fråga efter läsningen av de två första numren i den nya regin gäller vem Paletten riktas till. Finns här en tendens att närma sig den profil och läsarkrets som SITE, Gläntan och OEI har? Inget fel i det, om det skulle vara så. Just nu erbjuder tidskriften ett engagerande tankestoff för dem som redan är insatta i ämnet och gärna tar reda på mer.
Sinziana Ravini och Milou Allerholm är båda medarbetare i DN Kultur och tidskrifterna recenseras därför av Joanna Persman, medarbetare i Svenska Dagbladet.