Vad är det mest otippade som skulle kunna ske inom svensk bokbransch just nu? Ungefär det här: att ett storförlag mitt i finanskrisen sjösätter en serie översatt lyrik.
Men i november kommer de två första titlarna i Wahlström & Widstrands serie "W & W-Internationell poesi". Namnen är spikade, omslagen redan skissade. Och på det jättelika bordet i förlagets mötesrum tre trappor upp på Sveavägen i Stockholm väntar travar med kandidater. Poesisamlingar och fotostatkopior med dikter som seriens redaktionsmedlemmar släpat dit.

De verkar belåtna. Även om den sparsamma utgivningstakten gör att det lär dröja många år innan den första hyllmetern av serien är klar.

- De större förlagen har nästan helt struntat i att ge ut översatt lyrik skriven av nya namn, jag hoppas att det här kan innebära ett trendbrott, säger Magnus William-Olsson, som fick idén till ett nytt internationellt poesibibliotek för snart ett år sedan.

Att de stora förlagens intresse för utländsk poesi sjunkit bekräftas av litteraturforskaren och författaren Johan Svedjedal när jag senare ringer upp.

- De senaste tjugo trettio åren har mycket av den här utgivningen skötts av mindre och mellanstora förlag. Det är ingen lönsam genre, så den minskade utgivningen hos de stora förlagen har säkert ekonomiska skäl, säger han i telefon.

Så man förstår att redaktionen är på gott humör. Magnus William-Olsson är själv poet och översättare och har satt ihop redaktionskommitén. Experter "med näsa för kvalitet", förklarar han.

- Det är inte helt lätt att hitta guldkornen, men jag har slängt fram några namn som jag är nyfiken på, säger poeten Aase Berg.

- Böckerna ska tillsammans bilda ett slags atlas där man kartlägger världen säger författaren och DN-kritikern Aris Fioretos.
Bland författarna i redaktionen ingår också poeten Helena Eriksson, som är den kanske mest språkexperimenterande av dem i sitt eget författarskap.

Vad betyder era olikheter för urvalet?
- Min erfarenhet när det gäller sådant här redaktionsarbete är att de flesta har en förmåga att gå utanför sin egen smak, säger Helena Eriksson.

Först ut i serien är den kinesiske poeten Xi Chuan, med en urvalsvolym som fått namnet "Ansikte och historia". Chuan är född 1963, hans dikter "har en filosofisk utgångspunkt", och "kan vara Tranströmerskt pregnanta", får jag veta.
Samtidigt ges mexikanskan Gloria Gervitz "Migrationer" ut. Hon har sedan mitten av sjuttiotalet "skrivit på en och samma dikt".

- Det är en extremt tät dikt, som rör sig över stora avstånd, såväl historiskt som geografiskt och litterärt, säger Magnus William-Olsson, som står för översättningen tillsammans med Ulf Eriksson.

- Migrationen teamtiseras på många olika nivåer, till exempel genom diktens många fåglar.

Aase Berg berättar om planerna på hur serien ska initiera möten mellan utländska och svenska poeter. Den internationella författarscenen på Kulturhuset är redan kontaktad.

- För en gångs skull ska man kunna läsa varandras dikter, istället för att bara prata om pengar och "poeternas situation" när man träffas, säger Aase Berg.

Förläggaren Camilla Nagler är en av förlagets representanter i redaktionen. Hon menar att satsningen egentligen handlar om att reparera en förlorad förlagstradition.

- Förr kom författare till oss med poeter de ville översätta, tänk bara på Artur Lundkvist, säger hon.

- Det var han som bland annat introducerade den chilenske ­poeten Pablo Neruda på svenska.
Neruda fick Nobelpriset 1971. Fast det är ingen utmärkelse som "W & W Internationell poesi" siktar på att poeterna i serien ska kunna knipa.

- Poesin som vi söker hittar man inte säkert bland montrarna på bokmässan i Frankfurt, säger Magnus William Olsson.

Författarna i redaktionen talar om att serien kan bli ett sätt att profilera förlaget.
Men är det inte riskfyllt att profilera sig med något så okommersiellt som översatt samtida poesi?

- Det rör sig bara om två titlar om året, så det handlar inte om att ändra inriktning, svarar Camilla Nagler.

- Säg inte det! skrattar Magnus William-Olsson innan de stänger dörren om sig igen.

Alltsammans kan alltså te sig idea­listiskt.
Men det kan finnas and­ra vinster än ekonomiska: ett ökat kulturellt kapital. Som i sin tur är avgörande för ett förlag av W&W:s karaktär.

- Den kulturella vinsten kan vara stor med en sådan här satsning. Den höjer profilen och det handlar inte "bara" om att det är bra för "ryktet i kulturvärlden". Det kan dessutom innebära att man lockar nya svenska författare till förlaget, säger Johan Svedjedal.

- Det kan räcka med en handfull väl valda titlar, och en ihärdighet i utgivningen.