”Nationalnyckeln över Sveriges flora och fauna” skulle på ett lättillgängligt sätt presentera Sveriges cirka 50 000 arter i cirka hundra böcker. Det statligt finansierade projektet var grandiost och unikt. Ett projekt av Nationalnyckelns omfattning har inte skådats någon annanstans i världen.
Men projektet, som pågått i snart tio år, går för långsamt fram. Med den utgivningstakt man hittills har haft kostar varje bokdel omkring tio miljoner. Hela bokprojektet skulle då kosta närmare en miljard kronor att genomföra.
– Vi klarar bara av maximalt tre band om året med nuvarande resurser, säger artdatabankens chef Johan Bodegård.
Det är inom Artdatabankens murar i Uppsala som det gigantiska projektet ska realiseras. Men satsningen är komplicerad eftersom den också rymmer en biologisk forskningsdel, Svenska artprojektet. Staten ger 65 miljoner kronor årligen. Av dessa ska 28 miljoner kronor användas till uppslagsverket Nationalnyckeln. Det har talats om att medlen räcker i tjugo år räknat från 2002, enligt ett äldre politiskt löfte.
I dag är det drygt 20 personer som arbetar med böckerna och ytterligare ett antal med de övriga vetenskapliga verksamhetsgrenarna. Bemanningen räcker ändå inte till för bokutgivningen. Å andra sidan har man tack vare projektet hittills upptäckt ett tusental nya svenska arter och Nationalnyckeln har därför blivit en viktig forskningsbas.
Bokutgivningen började 2005. I snigelfart har 14 band gjorts. För få. År 2010 började man planera för sex band per år. Det har stannat vid två. Det blir med andra ord en omöjlighet med hundra band under de tjugo år många tror att staten garanterar sitt anslag.
Pressen på redaktionen har varit påfrestande. Den tidigare chefredaktören fick sparken år 2010.
– Därpå gjorde jordbruksdepartementet en snabbutredning kring Nationalnyckelns interna arbete. Den resulterade knappt i någonting. De skulle återkomma med en analys i höstas. Inget händer. Vi går i väntans tider, men Nationalnyckeln har i alla fall en ny chefredaktör, säger Johan Bodegård.
Han har med den övriga redaktionen kommit fram till att Nationalnyckeln befinner sig vid ett vägskäl.
– Vi känner att det måste diskuteras om vi ska ge ut böcker där det redan finns mycket bra källitteratur. Det är till exempel gott om bra fågelböcker för artbeskrivning och bestämning. Frågan är då hur viktigt det är för oss att ge ut ytterligare en volym.
Redaktionen har också kommit fram till att många av de små encelliga arterna är så speciella att de är ointressanta för en allmänhet.
– Det är meningslöst att ge ut volymer med organismer i bokform när bara experter kan artbestämma dem med ett mikroskop.
I början talades det om 125 volymer, sedan bortåt 100, nu nämns 60. Banden har varit mycket lyxiga. Undan för undan har de bantats något.
Hur långt kan man gå?
– Generellt sett får bokverket inte förändras så mycket. Man ska fortfarande kunna känna igen sig. Det som kostar är inte böckerna i sig, utan illustrationerna och kunskapen.
Den första delen, den om dagfjärilar, är en verklig praktvolym. Den kan kännas onödig eftersom det finns så många liknande böcker. Å andra sidan valde redaktionen att inleda satsningen med just denna vackra del för att locka läsare till Nationalnyckeln. Är det inte risk att upplagan sjunker om man hoppar över populära djur- och växtgrupper?
– Visst är det så, men å andra sidan ser vi det numera som vår uppgift att visa upp den okända biologiska mångfalden.
Vad redaktionen än kommer fram till kan inga beslut tas just nu.
– Vi kan inte förändra inriktningen om vi inte vet vad regeringen vill, säger Johan Bodegård.
Han tror själv att en bantad version på 60 band kommer att ta ytterligare mellan 15 och 20 år att ge ut.