Det har en grupp iranska lärde och parlamentsledamöter i Teheran slagit fast denna vecka. En företrädare för kulturutskottet i majlis, det iranska parlamentet, Sattar Hedayatkhah, förklarade dessutom, enligt den islamiska republikens nyhetsbyrå Irna, att Khomeinis dödsfatwa mot den indisk-brittiske författaren inte bara var berömvärd; han underströk också att avrättningen måste verkställas.

"Tidens gång kan inte förminska vikten av denna dom och den kan aldrig upphävas", sade Hedayatkhah.

Khomeini, den islamiska republikens grundare, utfärdade sin dödsfatwa i Radio Teheran den 14 februari 1989, på grund av att "avfällingen Rushdie" skulle ha förolämpat islam och profeten Muhammed i sin roman "Satansverserna".

Innan dess hade boken bränts vid offentliga bål i flera muslimska länder. Vad som framställdes som religiösa protester var dock främst ren maktpolitik: "Satansverserna" blev först en "fråga" i Indien, inför ett val hösten 1988, där islamister utnyttjade boken i sin propaganda.

Därefter dök konflikten upp i Storbritannien, och sedan blev boken ett vapen i den globala tvekampen om ledarskapet över islam mellan det sunnitiska Saudiarabien och det shiitiska Iran. Khomeinis fatwa var ett iranskt försök att rycka åt sig initiativet från saudierna.

Dödsdomen fick flera följder. Rushdie, själv från en muslimsk familj, tvingades gå under jorden i tio år. Förläggare hotades och en japansk översättare av boken höggs ihjäl 1991. Storbritannien avbröt de diplomatiska förbindelserna med Iran, men de återupptogs 1998 sedan iranierna förklarat att de inte längre hade för avsikt att skada Rushdie.

Det senaste beskedet från Iran tyder dock på motsatsen. Så ännu 20 år efter dödsfatwans urfärdande kan den i dag 61-årige författaren inte sova lugnt. Än allvarligare, säger Rushdie i dag, är att en utgivare numera tänker sig för, både en och flera gånger, innan denne ger ut en bok som riskerar att uppfattas som hädisk mot islam.