Boken håller på att digitaliseras. Det tryckta papperet har fått sällskap av olika slags läsplattor som försöker behålla känslan i läsningen. Tryck med fingret för att bläddra. Vik hundöron och gör anteckningar i marginalen. Ta en e-prenumeration på en tidskrift.
För ett par veckor sedan presenterade nätbokhandeln Amazon en förnyad version av e-boksläsaren Kindle inför en samlad världspress. När den första versionen kom 2007 var långt ifrån alla övertygade att detta var framtiden.
Ändå fanns klara fördelar jämfört med andra e-boksläsare på marknaden då: ett läsvänligt
e-bläck och en mobil uppkoppling med tillgång till Kindles bokhandel med hundratusentals e-böcker. Den nya versionen är tunnare, har större minne och talfunktion. Men ett problem kvarstår: den är bara tillgänglig i USA. Pelle Snickars är forskningschef på Kungliga biblioteket som i vår har en seminarieserie om dagens textflöden.
– Vi försökte få tag i en Kindle, men eftersom det inte går att koppla upp sig och ladda ner böcker var det ingen idé. För mig är det en stor miss. Om Jeff Bezos på Amazon försöker få Kindle att bli synonymt med e-boksläsare är det märkligt att utesluta resten av världen. Webben måste vara global.
En vanlig reaktion på e-boksläsaren är att det bara är ytterligare en ny teknisk pryl som dessutom är ganska dyr, kring 3 000 kronor. Många hoppas i stället på mobiltelefonen, särskilt efter lanseringen av olika mjukvaruprogram som gör det möjligt att läsa e-böcker. Det förutsätter att en ganska avancerad mobil som ofta har en större skärm än vanliga mobiler.
Mjukvaruprogrammen kallas applikationer och kan laddas ner gratis. Enligt skaparna bakom Stanza, som kan användas på datorer och Iphones, har deras program redan över en miljon användare. Men Pelle Snickars, som själv har laddat ner böcker med programmet, tycker att mobilskärmen är för liten för bokläsning.
– Det är inget substitut för en boksida som Kindle. Men att Stanza liksom tusentals andra Iphone-appalikationer går bra, visar – apropå Pirate Bay-rättegången – att det finns kreativa modeller för att ta betalt för digitala produkter. Men prissättningen är viktig. Om man sätter priset för högt sprids varan på annat sätt. Det börjar branschen lära sig nu.
En e-bok kostar i allmänhet kring tio dollar. Det går att göra fynd och på nätet rapporteras om inköp av samlade verk av stora författare som Hemingway för motsvarande en hundralapp. Nu talar Amazon om att göra deras sortiment av e-böcker med 230 000 titlar tillgängliga för andra e-boksläsare än Kindle.
– Tekniken erbjuder stora möjligheter och kan kopplas till den trend som kallas ”cloud computing”. I stället för att lagra musik och filmer lokalt på din dator eller mobil finns de tillgängliga på en server oneline på Internet, som musiktjänsten Spotify. Med en Kindle är du alltid uppkopplad. Ett moln av e-böcker följer dig alltid. Det känns modernt, säger Pelle Snickars.
Med utvecklingen följer också nya format. Tidskriften Economist, som i en artikel nyligen undrade om Kindle skulle bli bokbranschens Ipod, har tidigare skrivit att följetongen har gjort comeback: ett företag som kallas Dailylitt levererar kapitel ur böcker dagligen i din e-post, medan Harlequin erbjuder romantiska noveller för nedladdning till datorn eller mobilen.
Det finns baksidor: den fysiska bokhandeln får ytterligare en konkurrent och risken för piratkopiering ökar. Än så länge har det inte rapporterats någon minskad försäljning av böcker. Däremot har kurslitteraturen i USA sålt mindre.
Under tiden ökar utbudet på nätet för varje minut: för några veckor sedan meddelade Google att de har 1,7 miljoner upphovsrättsfria e-böcker för gratis nedladdning.
– Personligen tycker jag att det är en intressant utveckling, säger Pelle Snickars på Kungliga biblioteket. Boken som den sista analoga bastionen är på väg att falla. Men den kommer inte att dö. Snarare blir e-boken ett komplement, praktiskt när man är ute och reser till exempel.
– Samtidigt har boken en objektstatus som man inte ska förringa. Det är trevligt att läsa fysiska böcker. I takt med att e-läsarna ökar kommer säkert en motsatt rörelse. Man kan tänka sig att det taktila, hur boken känns och ser ut, blir allt viktigare. Det är några av tankarna vi har inför seminariet i mars.