850 nordiska kvinnliga författare ska ut i världen. På kvinnodagen, den 8 mars, lanseras en uppdaterad digital version av fembandsverket ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria”.
”Nordisk kvinnolitteraturhistoria” är en jättesatsning på nätet byggd på fembandsverket med samma titel. 250 artiklar om 850 kvinnliga författare blir sökbara med massor av bonusmaterial som länkar till författarnas verk, till biografier, till radiointervjuer och recensioner. Allt är rikt illustrerat.
– Manslitteraturen kommer att dö sotdöden när alla Sveriges skolelever loggar in sig för att hitta ett ämne till uppsatserna i svenska, skrockar Ebba Witt-Brattström, litteraturprofessor och en av initiativtagarna tillsammans med kollegan Lisbeth Larsson.
Den ökade tillgänglighet verket nu får ser Ebba Witt-Brattström som det absolut viktigaste.
– Som forskare glädjer jag mig särskilt åt det. Vi berättar om en sorts kvinnokanon, ett historiskt perspektiv som ger kännedom om epokerna.
En ung redaktion har arbetat i tre år med överföringen, taggat texten och gjort den kopplingsbar. Lisbeth Larsson liknar projektet vid ett skafferi snarare än en bok. Arbetet har kostat åtta miljoner danska kronor. Pengarna har kommit från Riksbankens jubileumsfond och danska A P Möllers fond (som skänkte 2,5 miljarder danska kronor till Köpenhamns nya operahus).
Uppåt ett hundra skribenter har skänkt sina rättigheter, vilket bidragit till att litteratursajten blir gratis för användarna. Texten har översatts till engelska förutom redan existerande svenska och danska.
– Med engelskan blir de svenska författarna en del av den västerländska litteraturhistorien och det är fantastiskt roligt, säger Lisbeth Larsson, även hon litteraturprofessor.
Egentligen har arbetet fram till den digitala sajten pågått i tre decennier. Det startades på 1980-talet av kvinnliga litteraturvetare som tyckte att det var en skandal att kvinnliga författare inte fanns representerade på kurslistorna. De tog itu med det mödosamma arbetet att vaska fram författare. Resultatet blev fembandsverket som spänner över 1 000 år. Det börjar med nornornas betydelse för skriftkulturens födelse på Island och slutar med samiskornas och grönländskornas erövrande i vår tid av egna ord på liv och död.
– På 1990-talet när ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria” kom ut var verket en begivenhet. Vi låg långt före här i Norden. I alla andra länder där man försökte något liknande blev feministerna ovänner, arbetet blev inte gjort, säger Lisbeth Larsson.
Behovet av att uppdatera bokversionen uppstod i början av 2000-talet då feminismen tog en ny riktning.
Kvinnorna var, mycket tack vare 1970-talets feminister, inte längre bortrensade ur den litterära historieskrivningen. Webben var ett nytt medium och idén föddes att ta den i bruk. Den 8 mars blir i år ”världshistoriskt”, som Ebba Witt-Brattström säger.