Trots att Folkpartiet menar att våra läsvanor har förändrats radikalt så är det egentligen ingen som vet hur det svenska läsandet utvecklas. En genomgång av svenska läsvaneundersökningar leder till motsägelser och oklarheter.
Fem svenska läsvaneundersökningar ger olika besked. I en rapport har 60 procent av befolkningen läst böcker den senaste veckan, medan en annan undersökning hävdar att siffran är 35 procent. Och intervjufrågorna saknar precision. I Statistiska Cetralbyråns (SCB:s) undersökning om fritidsvanor lyder frågan som ska besvara om vi svenskar läser mer eller mindre böcker: ”har du under det senaste året läst böcker?”.
Men när har man egentligen läst en bok? Göran Nordström på SCB försöker utreda saken.
- ”Läst böcker” är inte närmare definierat i undersökningen, den personliga uppfattningen får styra. Det kan ha att göra med en förändrad definitionsupplevelse; förr kanske ”läst” betydde att man hade läst ut boken medan det idag inte uppfattas så strängt. Kanske finns det också en uppfattning om att läsning är en sysselsättning som man bör ägna sig åt och då uppfattar man sig själv som en läsande person trots att man egentligen läste ut den senaste romanen för två år sedan.
Med en vag definition av bokläsning blir det svårt att säga någonting om hur det står till med det svenska läsandet egentligen. Men vi försöker.
SCB ställer vart åttonde år intervjufrågor om bokläsning, den så kallade ULF-undersökningen. Här syns en minimal nedgång sedan 1982-83. SOM-undersökningarna (samhälle, opinion, massmedier) från Göteborgs universitet instämmer i påståendet att läsandet i alla åldersgrupper har minskat något men uppvisar däremot lägre siffror än ULF när det kommer till bokläsning varje vecka.
Göran Nordström förklarar att statistiken varierar därför att frågorna, urvalet och åldersintervallet skiljer sig åt mellan de olika undersökningarna.
- Exempelvis fokuserar Mediebarometern, som är Nordicoms årliga undersökning, enbart på medievanor. Det resulterar i att intervjuobjektet tänker efter och associerar till andra saker än i SCB:s undersökningar som frågar om levnadsförhållandet i stort. SCB har också en urvalsregistrator ur hela totalbefolkningen medan Nordicom slumpar fram intervjuobjekt i telefonkatalogen och aldrig bokar en intervju i förtid. Det resulterar i ett större bortfall och osäkrare siffror.
Eurostat gör jämförelser mellan européers bokläsning och där hamnar svenskarna i topp. Där lyder frågan ”how many times in the last year have you read a book?”. Här handlar det alltså om att ”läsa en bok” och inte om att ”läsa böcker”.