Det reviderade avtalet gäller bara böcker som inte längre trycks och säljs och som antingen är upphovsrättsregistrerade och publicerade i USA eller publicerade i Storbritannien, Kanada eller Australien. Avtalet gäller fortfarande böcker som publicerats före den 5 januari 2009. För Google Books användare utanför USA kommer nättjänsten att fortsätta se ut som den gör i dag.

- Det ser ut som en positiv förändring för oss i och med att svenska böcker nu inte ”kollektivansluts”. Flertalet europeiska förläggare kommer i huvudsak ligga utanför avtalet, så länge man inte självmant går med i avtalet, säger Förläggareföreningens ordförande Kjell Bohlund till DN.se.

- Så vitt vi kan bedöma är också andelen svenska böcker som är copyrightregistrerade i USA ganska liten, kanske runt fem procent. Jag har å andra sidan vid det här laget lärt mig att man måste läsa Google-avtal noga. Det är oerhört komplicerat, och då har jag ändå arbetat med sådant här i hela mitt liv.

Författarförbundets ordförande Mats Söderlunds första reaktion är också positiv, men av andra skäl.

- Det är bra att avtalet har en tydligare avgränsning mot den kommersiella marknaden. Bland de tydliga förbättringarna hör också att man får längre tid på sig att reagera mot vissa sidor av avtalet och att det kommer att läggas mer kraft på att hitta upphovsrättsinnehavare. Samtidigt har svenska författare uteslutits ur avtalet och det betyder att de av oss som hade velat vara med får det betydligt svårare nu, säger Mats Söderlund till DN.se.

De kan väl själva välja att ingå?
- Ja, men men det blir krångligare och kommer att ta längre tid, och det är antagligen ytterst få förlag som är intresserade av att medverka eftersom de gör sina egna satsningar. Vi har förutsett att det här skulle ske, så vi har styrelsebeslut på att vi ska försöka hjälpa de medlemmar som vill digitalisera sin backlist. Någon måste ju ta ansvar också för den olönsamma delen av kulturarvet.

Det ursprungliga förlikningsavtalet mellan Google och amerikanska författar- och förläggareföreningar kom till i oktober förra året efter att Google sedan 2004 skannat in böcker enligt ett avtal med ett antal amerikanska bibliotek. Det är ett mastodontprojekt som syftar till att göra världens alla böcker som publicerats i USA helt sökbara på nätet. I dag är man uppe i cirka tio miljoner böcker.

Med tanke på den kraft med vilken e-boksmarknaden växer och med upphovsrättsliga skäl hade förlikningen föregåtts av branschens, inklusive enskilda författare och förläggare, ljudliga protester och grupptalan mot Google. Även USA:s justitiedepartement och EU via Tyskland samt Google-konkurrenter som Amazon, Microsoft och Yahoo har varit kritiska.

- Med de här förändringarna kan man väl säga att bollen är hos oss. Det har ju visat sig att det finns ett intresse för ett tillgängliggörande av det litterära kulturarvet och vi måste fundera om vi kan medverka till en sådan lösning. Det handlar om investeringar och krånglig rättighetshantering, men det är vi som måste hantera de frågorna tillsammans med författarna, säger Kjell Bohlund.

Vad har gjorts från branschens sida?
- Det som redan är lanserat är e-handel med nyheter, den mest kommersiellt gångbara utgivningen av e-böcker. Men det rör sig bara om kanske tvåtusen tillgängliga titlar, det vill säga mindre än en procent av den samlade svenska bokutgivningen. Det finns alltså väldigt mycket av det så kallade kulturarvet som inte är i närheten av att vara digitaliserat i dag.

Delvis som en reaktion på Google Books har förlag världen över agerat med egna e-tjänster. Så gick exempelvis Bonnier ut i våras med ett förslag till sina författare, men dess 24-procentiga ersättning har kritiserats för att vara för låg.

Samtidigt, som Sigge Eklund konstaterat i DN, betyder Google Books 63 procent i själva verket inte nödvändigtvis att författarna får några pengar. Ersättningen är dels helt baserad på annonsintäkter direkt kopplade till respektive text, dels belagda med 20 procentenheters avgift och därefter ska eventuella intäkter delas lika mellan förlag och författare.

Efter att domstolen i New York tog emot det reviderade förlikningsavtalet fortsätter den snåriga långbänken. Tidigt nästa år är det officiella datumet för de sista domstolsförhandlingarna, men många experter bedömer med fog att det kommer att dröja ytterligare innan ett slutgiltigt avtal är i hamn.