E-bokshajpen är stor när vi går in i ett nytt decennium. Läsplattorna är i antågande, de stora förlagen lovar att ge ut samtliga titlar som e-bok nästa år och man anar ljusning i författarförbundets avtalsförhandlingar med förlagen gällande e-boksrättigheterna. Det senaste halvåret har försäljningen av e-böcker ökat med 13 procent. Men fortfarande utgör e-böckerna en minimal del av den totala bokförsäljningen. Bara omkring 2000 svenska titlar finns tillgängliga och man talar ännu om hundratals sålda e-böcker i månaden, inte tusentals som man spådde i början av decenniet. Och än så länge är det skralt med läsplattor på den svenska marknaden.
Sanningen är att snacket om e-böcker var lika stort i början av 00-talet. Sedan år 2000 har våra film- och musikvanor förändrats radikalt genom fenomen som Itunes, Ipods, Youtube, och Spotify. Och trots att universitets- och biblioteksvärlden var snabba med att utnyttja den digitala litteraturens möjligheter kvarstår frågan: Varför går det så trögt med utvecklingen av e-böckerna?
Py Söderström är vd för Elib, som arbetar med att distribuera digitala böcker för de flesta svenska förlag. Hon tror att e-boksutvecklingen länge varit fast i en hönan- och ägget-situation.
– Eftersom marknaden varit så liten har förlagen inte haft fokus på nya e-böcker. Och utan innehåll växer ju knappast marknaden.
Katarina Renman Claesson, doktorand i immaterialrätt vid Stockholms universitet, menar att den förklaringen stämmer till viss del, men tror att det finns fler skäl till att e-boksboomen dröjer.
– Det stämmer att det inte har funnits någon egentlig efterfrågan. Men det har också varit oklart för förlagen hur e-rättigheterna ska hanteras, till exempel hur ersättningen till författarna ska beräknas.
Striden om rättigheterna har pågått i många år. I skuggan av konflikterna kring Google books har svenska förlag kämpat med att få till rimliga avtal för att ge ut sina författare även digitalt. Men för bara ett par veckor sedan träffade Svenska författarförbundet avtal med Norstedts förlag gällande rättigheterna för e-böcker. Katarina Renman Claesson tror att det kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av e-böcker framöver.
– Det är absolut ett genombrott. Tidigare har det inte funnits några standardavtal gällande e-böcker.
Att förlagen kunnat bortse från den digitala revolutionen längre än till exempel musikbranschen är inget som förvånar Katarina Renman Claesson. Så länge de tekniska lösningarna som lockar läsarna dröjer har förlagen tvekat kring utgivningen av e-böcker. Hon menar att egentligen var förändringen inom musikbranschen lika försiktig innan Itunes och Ipod kom.
- Där hittade man en lyckad kombination av hård- och mjukvara som konsumenterna tyckte om. Först nu börjar ”Ipodifieringen” ske inom bokbranschen, säger Katarina Renman Claesson.
När amerikanska nätbokhandeln Amazon introducerade läsplattan Kindle var branschen tvungen att vakna till. Amazon meddelade på måndagen att på juldagen sålde företaget för första gången fler digitala böcker än pappersböcker. Skälet var sannolikt att ett stort antal amerikaner fått läsplattor i julklapp, men det visar ändå att den digitala boken vinner mark.
– Kindle har banat väg för ett jätteintresse för e-böcker, säger Py Söderström på Elib.
Kindle är låst till Amazons innehåll och användaren kommer inte åt några svenska böcker. Bara en läsplatta, koreanska Nuut, har hittills funnits att köpa i Sverige, och budet från svenska bokbranschen var att fler läsplattor med öppna leverantörslösningar skulle komma innan jul. Det gjorde de nu inte, men nya bud säger att vi inte behöver vänta länge till.
- I februari lanseras två svartvita läsplattor, säger Magnus Nytell, ansvarig för den digitala utgivningen på Bonnierförlagen. Han vill ännu inte säga vem som tillverkar dem.
Svenska bokbranschen blickar ut i världen för att hitta inspiration. I USA beräknas e-böckerna stå för hela fem procent av den totala bokförsäljningen. I Japan ännu mer. Py Söderström tror att den tekniska utvecklingen måste nå längre innan e-boksläsningen får samma fäste hos svenskarna.
– Den största behållningen med e-böcker och läsplattor är lättillgängligheten. Men för att e-boken ska slå igenom krävs att läsupplevelsen blir bättre, säger Py Söderström.
I framtiden hoppas hon på läsplattor som kompletterar litteraturen med recensioner, kommentarer och andra interaktiva funktioner.
– Idag är e-boken en digital kopia av pappersboken. Men förpackningen är inte färdigutvecklad och bör nog inte vara beroende av hur vi föreställer oss att en bok ska se ut.
Katarina Renman Claesson gissar att det kommer ta ungefär fem år innan e-boksläsningen är ett allmänt och invant sätt att nära sin litteraturhunger. Ungefär då har den ”digitala generationen”, personer födda på 1980-talet och framåt, växt upp till en köpstark konsumentgrupp.
– Det kommer en hel generation som kunde hantera en Ipod när de låg i barnvagnen och som är vana vid att läsa från skärmar, säger hon.
Därmed inte sagt att pappersboken går en säker död till mötes. Katarina Renman Claesson spår att i stora delar av världen kommer pappersbokens status bara att bli starkare framöver.
– Särskilt i utvecklingsländerna där den ökande läskunnigheten leder till en större efterfrågan på "vanliga" böcker. Här i väst köper vi i framtiden troligen pappersböcker som lyxiga specialutgåvor av e-böcker.