Urban fantasy är en genre på frammarsch i Norden. I den rosade romanen "Underfors" har Maria Turtschaninoff lekt med vårt gemensamma förflutna och skapat en ny värld under den finländska huvudstaden.
De hundratals nattfjärilarna talar sitt tydliga språk när de formar perfekta, men flyktiga bokstäver. Minns. En sekund senare flyger de iväg.
Första kapitlet i Maria Turtschaninoffs roman "Underfors" håller läsarens nerver på helspänn. Det är helt klart ingen vanlig ungdomsroman, trots att de vanliga ingredienserna finns där: Alva som brottas med sitt förflutna. Joel som går på samma högstadieskola och som spanar in henne i smyg.
– Alva kom först till mig. Jag började skriva fritt om en flicka på väg hem från skolan, besatt av att memorera alla detaljer i omvärlden. Samtidigt minns hon ingenting av sina första tre år, berättar finlandssvenska Maria Turtschaninoff.
"Tänk om"
Urban fantasy brukar böckerna kallas, berättelserna om det övernaturliga i dagens storstäder. Maria Turtschaninoff har i sin tredje fantasyroman skapat en parallell värld till Helsingfors. Underfors är precis som det låter Helsingfors undre värld. Det är hit häxor, vittror, älvor och andra har flytt när människan har brett ut sig på bekostnad av skog och natur.
– Det är inte länge sedan vi verkligen trodde på folktrons väsen. Man satte ut mat åt hustomten och var noga med att hålla sig väl med vättarna. Jag drabbades av en "tänk om"-tanke. Tänk om de verkligen fanns, var håller de då hus i dag?
Underfors är inte bara en kärleksförklaring till Maria Turtschaninoffs förra hemstad. Namnet anspelar också på det undermedvetna, det underliga och det underbara.
– Vårt moderna, rationella samhälle har förträngt allt det som är oförklarligt, det irrationella.
Tränar parkour
Många av detaljerna är hämtade ur de nordiska folksagorna. Att låta en svans sticka fram under skinnrocken, eller låta en av huvudpersonerna långsamt förvandlas till en björk kan tyckas vanskligt. För Maria Turtschaninoff har ett sätt att behålla trovärdigheten varit att hela tiden tona ned det övernaturliga.
– Man måste ta det på allvar, karaktärerna får inte bli karikatyrer, häxan ska kännas mer som någon ur det förflutna än en sagohäxa. Jag har hela tiden försökt behålla känslan av modern ungdomsberättelse.
Det samtida Helsingfors är i högsta grad närvarande, i den undre världen har exempelvis Joel stor nytta av sin smartphone och sin ihärdiga parkour-träning. Men även den finländska landsbygden finns med, kanske tack vare den finlandssvenska fantasyförfattaren Irmelin Sandman Lilius böcker om Tulavall.
– Det var en aha-upplevelse att läsa hennes böcker, att se att man kan skriva finlandssvensk fantasy. Miljön måste inte vara Tolkiens klassiska europeiska medeltidsmiljö.