Fråga bibliotekarien. DN:s Jenny Lindh svarar på dina frågor om litteratur. Mejla till: litteratur@dn.se.
Jag har en längre tid letat efter en novell av Stig Claesson, signaturen Slas. Novellen heter “I Amsterdams glädjekvarter”. I vilken bok kan den finnas?
Kjell
Kanske minns du novellen från en radiouppläsning midsommaren 1988? Jag misstänker att Stig Claessons pilsnersläpiga stockholmska – karln skulle inte kunna uttala bokstaven ”ä” ens om han hade en pistol mot huvudet – fick lyssnarna på fall redan i inledningsmeningen: ”En gång var jag i Amsterdam, och det var inte så lattjo”. En typiskt anekdotisk Slasöppning, som krattar väg för historien om den dystre turisten som vill muntra upp sig med en glädjeflicka (prostituerad, för de som förträngt sådana gammelpatriarkala eufemismer) i Amsterdams Red light district. Dessvärre är kvinnan inte den blonda bondjänta han i sin hemlängtan hoppats på, och eftersom det är midsommar börjar han i stället berätta om denna märkliga svenska högtid: dagen då den svenske mannens ofrånkomliga öde är att fyllesomna bland brännnässlor, ensam och kärlekskrank.
Novellen publicerades ursprungligen i samlingen ”Bättre kan det inte sägas” (1976), som för övrigt även innehåller en berättelse om en flörtig jugoslavisk bibliotekarie: ”vacker, intelligent och närsynt”. Du kan också läsa den omtryckt i antologin ”Noveller för världens barn” (2009).
Man älskar ju Stig Claesson för hans skorptorrt lakoniska prosa, den lågmälda humorn i varje replik. Fast man ska akta sig för att överdosera. Slas tillhör de där författarna som har ett tonfall så särpräglat att det tenderar att lobotomera ens eget språk: tjugo sidor och man får ofelbart lust att inhandla pöskeps, skaffa springschasjobb och ja, skriva Facebookstatusar som innehåller ordet ”lattjo”.