Jenny Lindh är bibliotekarie på Bibliotek Plattan i Kulturhuset, Stockholm. Mejla dina frågor till Jenny: litteratur@dn.se
Jag har sedan barnsben undrat vad de extra sidorna i böcker är bra för. Varför i jösse namn slösa fina träd till helt blanka sidor? Nyligen räknade jag de blanka sidorna i min senast utlästa bok och kom fram till att antalet sidor blev jämnt (närmare bestämt 304 sidor). Kan det ha med det att göra?
”Nyfiken”
Du är inne på rätt spår. Det totala sidantalet i en bok måste alltid vara delbart med fyra eller åtta. Det beror på att böcker trycks på stora pappersark som under tryckprocessen delas upp på antingen 8, 16, eller 32 boksidor. Om förlaget beslutar sig för att trycka på ett pappersark anpassat efter 16 boksidor, och texten – låt oss för skojs skull bestämma att det är en smaskig kändisbiografi – efter sättning uppgår till 300 sidor, krävs det 19 sådana pappersark för att all text ska komma med. Men den som (till skillnad från mig) räknar snabbt förstår nu att fyra sidor kommer att bli över och därmed lika textlösa som en spökskrivare med kramp.
Bokförlagen gör sitt bästa för att minimera antalet tomblad genom att laborera exempelvis med textens storlek, ändå är det nästan omöjligt att få det att gå jämnt upp.
Själv är jag rätt förtjust i de där spillsidorna, de kan användas till mycket. Sliriga dedikationer från den bokmässeberusade författaren, till exempel. Ett julklappsrim till svärmor. Eller – om det är en biblioteksbok – varför inte krafsa ner ett blyertsskrivet beundrarbrev till din favoritbibliotekarie, som i hemlighet älskar sådana där skvallerböcker.