Här är hela långa listan:
Ack (Lindberg)
Adekvat (Martin Jönsson, Kerstin Olsson)
Adventskalender (i stället för julkalender) (Berndt Kockum)
Afton (Sara Scharin)
Aftonvard (Ewa Persson)
Alldenstund (Boel Unnerstad, Lena S, Gabriel Nordling Eriksson, Martina Colleen)
Allena (Matias Palm-Jensen, Margret Wendt)
Allestädes närvarande (Kalle)
Allfarväg (och inte ”allfartsväg”) (Dag Jonsson)
Allom givet (Mona Jansson)
Alltnog (Kurt G Gustafsson)
Alster (inte ”produkt”) (Jan von Hofsten)
Amper (Eva Strand)
Anbelanga (Ted Selander)
Angenämt (stor potential vad gäller ironi)(Marit Frödin)
Anmärkningsvärt (Johanna Skantze)
Annorstädes (Gabriel Nordling Eriksson, Niklas Ulfvebrand, Cecilia Nilsson, Martin Wihem, Ingrid Bergman)
Anomali (inte regelmässig, avvikande) (Lars-Erik Isaksson)
Antediluvianskt (Cecilia)
Antydan (LO Karis)
Använda apostlahästarna (Josefine Raneke, Sten-Ove Sundlöf)
Arla (Samuel Heideman)
Att (som allt oftare försvinner framför verb i infinitiv)(Lennart Kylberg, Astrid Filén)
Att böra (infinitivform av ett verb! ”Har inte du något bättre att böra?”) (Carl)
Att idas (Britt-Marie Häring)
Att känna sina pappenheimare (Birgitta Wernbro-Augustsson)
Att lägga lök på laxen (Patrik S)
Att måsta (Britt-Marie Häring)
Att ta sin Mats ur skolan (Patrik S)
Avbörda sig (Anna Helena Tina Raudna)
Baggböleri (om tvivelaktiga affärsmetoder) (Rickard Bengtsberg)
Bannbulla (Nisha Besara)
Barmhärtighet (Erika Cyrillus)
Batalj (Nisha Besara)
Befryndad (Gabriel Nordling Eriksson)
Begrunda (Birgitta Härdin)
Begynna (Peter Hennix, Lena Wallberg)
Begå självmord (i stället för ”ta självmord”) (Håkan Fondell)
Behjärtansvärd (Fredrik Jahn)
Behändig (Elisabet Tjernlund, Birgitta Granberg, Kerstin Olsson)
Beslöt (bevara de starka verben!) KG Lidström
Betuttad (förtjust i någon) (Gerd Forssell)
Bevista (Jonas Larsson)
Bibringa (Stefan Moberg)
Bilställ (i stället för ”carport”) (Hasse Tuvhagen)
Bjära (sign ”Texthäxan”)
Björntjänst (Ulf Kjellin)
Blamage (Marit Branger)
Blott (Christina Gynnå)
Blåkopia (Erik Broomé)
Blåst (i betydelsen städat, rent) (Karin Ljungberg)
Bombastisk (Stina Zethraeus)
Bonga (uttalas med kort o, inte med å, och betyder i Britt-Marie Härings familj en liten upphöjning) (Britt-Marie Häring)
Bornyr (Micke)
Brandgul (i stället för det svårböjligare ”orange") (Johan Nilsson, Bruse)
Brydd (rådvill) (Grasse)
Bröstbränna (finlandssvenska, i stället för halsbränna) (Britt-Marie Häring)
Budoarstämning (Immanuel Brändemo)
Burdus (Nisha Besara)
Butelj (Mårten Dunér)
Bångstyrig (Amanda Rasmusson)
Börja (i stället för ”starta upp”)(Peter Hennix)
Chevaleresk (Åsa Persson)
Chikanerad (Nilüfer, Eva Jönsson)
Dagavill (Britt-Marie Häring)
Danviksdröm (fåfäng dröm) (Jan Gyllenbok)
De och dem (på rätt ställe! Och i stället för ”dom”) (Jessica Lidén, Ulla Sjöström, Tina Ohlander)
Defenestrera (Kalle Westerman)
Desorienterad (Björn Forsström)
Desslikes (Kurt G Gustafsson)
Dessutom (Maria Johansson)
Dessvärre (Inger Gunnare, Kerstin Wahlgren)
Det får du bestämma/avgöra (i stället för ”det är upp till dig) (Ulf Löwhagen)
Det vete fåglarna (det vet jag inte) (Grasse)
Det är mig en gåta (Britt-Marie Häring)
Diger (Sara Persson)
Dikt an (tätt intill) (Axel Dagh)
Disambiguera (avlägsna tvetydighet) (Ulf Daneklev)
Diskrepans (Jenny Sjöström)
Dispangulär (Max Landergård)
Disparat (Jenny Sjöström)
Disputera (doktorera) (Conny Svensson)
Dito (Ida Falk)
Djävulens djävla (fantastiskt bra svärord) (Marika Lövström)
Dock (Eva K, Lasse Blom, Sture Lundén, Sara Scharin)
Domvärjo (Nisha Besara)
Don (kan användas till det mesta: åkdon, seldon) (Anna Holm)
Dricka kaffe (i stället för fika) (Astrid Svensson)
Droska (Agneta Dahl)
Dryckjom (drycker, oftast alkoholhaltiga)(Mattias)
Dryfta ett spörsmål (i stället för ”ventilera en frågeställning”)(Rolf, Jan von Hofsten, Per Wretman)
Dymedelst (Ann-Sofie, Arnold Öhrn, Claes Hollstedt, Bosse Lundin, Hans Falk)
Därvidlag (Arnold Öhrn, Cirsi)
Echaufferad (när man blir lite lagom till sig) (Eva Forsberg)
Efemär (Gabriel Nordling Eriksson)
Eftergift (Ivana Eklund)
Efterhöra (ta reda på) (Bengt Danielsson)
Egal (Malin Evrenos)
Egendomlig (Thérèse)
Egentligen (i stället för det talspråkliga ”ejänklien” (Birgitta Eriksson)
Ehuru (Tomas Björk, Hans i Ruggstugan, Magnus Carlsson, Lennart Allen, Alexander Backlund, Marika Lövström, Claes Hollstedt, Bengt, Louise Berglund, Gunilla Gerring, Rolf Eriksson)
Ehuruväl (Alexander Backlund)
Ej (Ingrid Gellerbrant)
Eja (Jonas Persson, Charlotte Lindquist)
Ekipera (Johan Karlsson)
Eklatant (Kaisa Palo)
Ekvilibristisk (Linda Fagerström)
Eljest (Jan Linde, Jan Hansson, Gabriel Nordling Eriksson, Kristina Johnstone, Katarina Brännström, Agneta Dahl, Björn Warnqvist, Bengt, Katarina Höög, Britt-Marie Häring)
Eloge (Mårten Dunér)
Emancipation (Patrik Hultqvist)
Emedan (Louise Thurén, Anne Ormrot, Brita Solvin, Ingrid Bergman)
Emellertid (Lotta Olsson, Anne Ormrot)
Enahanda (Sonja Svensson)
Enfaldig (Matts Balgård)
Enigmatisk (gåtfull) (Ulf Daneklev)
Enkannerligen (Sonja Svensson, Björn Wahlberg, Bernhard Magnusson)
Enkom (signaturen ”S”)
Ensam (i stället för det infantila ”själv”) (Tor, Sofia Danielson)
Ensamstående (i stället för ”själv”) (Bo Sternelius)
En smula (Oskar C)
Enträgen/-t (Jan Hansson)
Enär (Louise Thurén, Gabriel Nordling Eriksson, Hans i Ruggstugan, Max Landergård, Brunnen-G)
Erbarmlig (Matts Balgård)
Erforderlig (Ulf Kjellin)
Etterkvesa (surpuppa på östgötska) (Maria Karlsson)
Ety/Ity (Märit Rönnols)
Etyliker (i stället för alkoholist) (Mats Stenberg)
Eufemism (Patrik Hultqvist)
Evad (Birgitta Magnusson)
Evenemang (i stället för ”event”) (Ulf Löwhagen)
Extravagant (Stina Lundström)
Fager (Pia Keyser)
Faiblesse (Daniela Bjarne)
Faktor (i stället för det naiva ”sak” i tid och otid) (Sonja Svensson)
Fast än och även om (i stället för ”även fast) (Peter Jernberg)
Fatta beslut (Barbro Larsson)
Filur (Nisha Besara)
Finge (Pierre Carlsson, Torbjörn Helander)
Fjär (Nina Wadensjö)
Flatulens (väderspänning, även oral sådan) (Åke)
Flegmatisk (Cirsi)
Flertal (inte “majoritet”) (Jan von Hofsten)
Flicka (i stället för tjej) (Astrid Svensson)
Fnops (förträffligt ord som bara förekommer i Bosse Lundins familj, betecknar allt smått som är i vägen eller skräpar ner) (Bosse Lundin)
Fordomdags (Katarina Lycken)
Formidabel (Liliane Engholm)
Fortskrid (David Lidström)
Framdeles (Lars Karis)
Framgent (Björn Hall, Benny Nore)
Frapperande (Mattias, Kajsa Westin)
Frid (något för invärtes bruk, till skillnad från fred) (Astrid Svensson)
Friidrottare (i stället för ”atlet”, som blir allt vanligare) (Svante)
Frugal (Mette Broegaard, Rune Lindohf)
Fryntlig (Cecilia)
Frände (Berndt Kockum)
Fräsig (Dan Svensson)
Fröjd/fröjdas (Lena Adelsohn-Liljeroth)
Fubbla (handskas skickligt med) (Jan Gyllenbok)
Fulländad (istf ultimat!) (Hans-Erik Eskils)
Fungera (i stället för det fula ”funka”) (Agneta Dahl, Arnold Öhrn)
Funnes (Torbjörn Helander)
Få bukt med och komma till rätta med (i stället för att “komma till bukt med”, en sammanblandning som alltför ofta förekommer) (Margareta Trevisani)
Fåvitsk (Sören Törnkvist)
Fäfot (Nisha Besara)
Fägring (skönhet) (Gun Abrahamsson)
Färst (John Viklund, Mårten, Lena Holmlund, Petronella Kling, Birgitta Gustafsson)
Föga (Arja Lindholm)
För all del (Rune Ahlström)
Förbaskad (Nisha Besara)
Förberedelse (i stället för ”uppstart”) (Peter Hennix)
Förbålt (Lars Julius)
Förekomma (i betydelsen ”hända”, ”ske”) (Margareta Trevisani)
Företrädesrätt (inte ”privilegium”) (Jan von Hofsten)
Förfäas (Gunilla Lindberg)
Förföljare, förföljelse (i stället för ”stalker”, ”stalking”) (Kvinna37)
Förgjort (Lars Almgren)
Förhoppningsvis (Siv Ljunggren)
Förlåt (Ann Westman)
Förläggssked (i stället för serveringssked) (Bernhard Magnusson)
Förlänad (Lena Dirsäter)
Förmodligen (Birgitta Söderström)
Förmäten (Lars Hellvig)
Förnämlig (Anna Jarlén)
För närvarande (Thomas Heed Miskar)
Förnöjsam (Ing-Marie Abrahamsson)
Förnumstig (Lars Hellvig)
Förpaffad (totalt överraskad och ställd) (Christatos)
Förskonad (Lasse Tillberg)
Försmäkta (Sten Hjalmarson)
Förtröstan (Sylvia Leijon)
Förutvarande (Jan Malmstedt)
Förvarna om att (inte varna att) (Irja Carlsson)
Förverkliga eller genomföra (inte ”implementera”) (Jan von Hofsten)
Förvisso (Marika Dagenbrink, Irja Carlsson)
Föräldraskap (utan r mellan föräldra- och -skap!) (Astrid Filén)
Galej (Märit Rönnols)
Gallsprängd (Gert Ekström)
Gamman (Sara Scharin)
Genant (i stället för ”skämmig”) (Bo Sternelius)
Ginge (Pierre Carlsson, Torbjörn Helander)
Give (Pierre Carlsson)
Givit (Agneta Bergman)
Gladdes (sign ”AquaVera”)
Glimrande (Benny Nore)
Gnola (Lena Claesson)
Gnyp (ett bättre ord för påsklämmor, förekommer inom familjen) (Bosse Lundin)
Gnyrtar (i Bosse Lundins familj ett ord för de små metallpinnar som håller uppe exempelvis hyllplanen i Lundqvistbokhyllor) (Bosse Lundin)
Goddagspilt (Kristofer Magnusson)
God morgon, god middag, god afton (i stället för ”hej”)(Louise Petrén, Mattias, Rune Ahlström)
Grannlaga (Ulla Josephson, Kajsa Kallio)
Granska (inte ”titta på”)(Björn Warnqvist)
Grasserar (Nisha Besara)
Gretten (att vara kräsen) (Meta Waernulf)
Grognera (visa missnöje) (Jan Gyllenbok)
Grässna (när tyg eller annat vävt material sakta slits sönder) (Britt-Marie Häring)
Gudars skymning (ett kraftuttryck med lite fornnordisk stuns, i stället för det uttjatade Herregud) (Marie Fallström)
Gungfly (Fredrik Lundberg)
Gå i barndom (Maria Karlsson)
Gå på lokal (Anna-Johanna Ekström)
Gårdfarihandlare (Ulf Kjellin)
Gäcka (Johanna Nordlander)
Halsstarrig (”En av många”)
Halvannan (betyder 1,5) (Kerstin Grenholm, Frk Tjatlund)
Halvsulad (Ragnar Bergvik)
Hamnar i träda (Lars-Göran Frosterud)
Hamnelse (hänryckning) (Jan Gyllenbok)
Handelsbod (i stället för stormarknaden eller Ica-butiken) (Bengt Samuelsson)
Harma/harmas (skada/bli skadad) (Nina Frid)
Hart när (Mia Engström)
Ha sällskap med eller att sällskapa (i stället för det urfåniga ”att bli ihop”) (Tage Sundström, Britt-Marie Häring)
Havett (Björn)
Heders (i betydelsen ”tack”, ”tack så mycket”, som farfar sa) (Greger Ottosson)
Hedersknyffel (Peter Hennix, Michael Wolde)
Helsgåla (svordom, Hels gårdar, de gamla asatroendes helvete) (Anders Danielsson)
Hemmavid (Cirsi, Britt-Marie Häring)
Hemtrevligt (i stället för mysigt) (Britt-Marie Häring)
Hemult (Catharina)
Herravälde (Erik Dunkels)
Hialös (nervös, tokig, stirrig) (Katarina Brännström)
Hidiös (förskräcklig) (Tina Olsson)
Hjälpe (Pierre Carlsson)
Hjärtevän (istället för pojkvän eller sambo) (Karin Fridell)
Hjärtnupen (Sofie Zettergren)
Honom och henne (i objektsform, som det ska vara, i stället för hon och han) (Liliane Engholm)
Hoppeligen (Margareta Löfholm, Lars Vildtörne)
Horribelt (Mattis Hagerud)
Hugad (Sara Persson)
Hugnad (Astrid Filén)
Hugskott (Sara Estlander)
Hugsvala (Kristina Hennix, Hans Kähr, Annika Carlson)
Huld (Karin Olofsson)
Humanist (i dess rätta bemärkelse, inte som synonym till ateist) (Siv Ljunggren)
Hur det kommer mig före (hämtat ur Bellmans epistel nr 1) (Roffe)
Hurtbulle (i stället för motionär) (Mats Stenberg)
Huruvida (Erik Dahl, Mårten, Birgitta Magnusson, Rauni Melin, Ulla Lindroth Andersson, Sanne Nilsson Lindberg, Agneta Dahl)
Hyvens (Ulrika Hoppe)
Håvor (Eva)
Hälften vore nog (Åke Pettersson)
Hämsko (Kathinka K Berg)
Hänsyn (som alltför ofta ersätts av det aggressiva ”respekt”) (Christina Dagberger Jonsson)
Härbärgera (hysa) (Conny Svensson)
Härförleden (Anita Eriksson vars tolvåriga barnbarn undrade vem Herr Förleden var, Paulina Nilsson)
Hävdvunnen (Kurt Ehlert)
Hävomare (hemmagjort ord för fjärrkontroll, från västerbottniska ”he’om något”, dvs vända eller byta) (Joa Bergold)
Höstackar och hövolmar (Lilia Sellman)
I andanom (Ludvig Lundgren)
I brådrasket (Lars-Göran Karlsson)
Icke desto mindre (Arja Lindholm)
Icke förty (Kurt G Gustafsson, Kristina Hennix, Arja Lindholm)
I förstone (Åke Pettersson)
I grevens tid (i sista minuten)(Lena Wallberg)
I hög grad (inte i hög utsträckning) (Irja Carlsson)
Illbatting (Gunilla Thelander)
Illfänas (Bertil Hiort)
Illuster (Liliana Komorowska Ahmed)
Implicit (Erik Dahl)
Infam (gemen, ondsint) (Grasse)
Ingalunda (Anna-Maj Bergström)
Inhemsk (Anki Olebring)
Inlemma (John Viklund)
Inmundiga (Josefin Silverfur)
-inna (visst utarmades språket när alla -inna försvann!) (Astrid Svensson)
Innan (i stället för ”före det att”)(Björn Warnqvist)
Innerlig (Ing-Marie Abrahamsson)
Instundande (Marit Hagen)
Inte oävet (Märit Rönnols)
I sinom tid (Jan Linde)
Ity (Conny Svensson, Magnus Carlsson, Jonas, Märit Rönnols)
Iögonenfallande (Elsa Dunås, Staffan Klintborg)
Ja, jag menar blott (i stället för “ja, eller hur?”)(Maud Byström)
Jamsa (prata strunt) (Peter Hennix)
Ju…desto (i stället för desto… desto) (Ingela Netz)
Junker (Robert Hall)
Jämte (i betydelsen tillika med) (Liliana Komorowska Ahmed)
Jämväl (Kurt G Gustafsson)
Järnvägsstation (i stället för tågstation (Ulf Löwhagen)
Jättepolyglotta (de som kan flera språk) (Per Wretman)
Kafferep (i stället för alla fikastunder) (Astrid Svensson)
Kalabalik (Johanna)
Kandelaber (Björn Waernér)
Kanhända (Ulla Kronborg)
Kannstöperi (Gert Ekström)
Kapten Haddocks bästa eder: alabasterskalle, anfäkta och anamma, asfaltplågare, bildstormare, bygdesnille, dynamitgubbe, ektoplasma, flåbuse, fockhals, galgfågel, galoschkäft, glödsvedda kölsvin, grobian, guanokrämare, guttaperkahjärna, gyckelmakare, kannstöpare, karnevalsdiktator, kataklysm, knölföda, krabbsaltade tångräkor, krabbtaska, kråmgädda, kräkvinspimplare, landsvägsmarodör, likbjudare, lipsill, luspudel, malliga mollusker, mudderpråm, näbbgädda, orgeltrampare, plattfot, plikthuggare, rullsvansapa, rötägg, sabelskramlare, sillmjölke, sillstrypare, skabbhals, skråpuk, skräling, snabelamöba, snyltrot, sopprot, spärrballong, svinpäls, sötvattenspirat och tagghuding (Björn Wahlberg, Tintinöversättare)
Kaskad (Victoria Svedberg)
Kattrakande (Lars-Göran Karlsson)
Kav (William Hahne)
Kippskodd (Börje Ivegård)
Knös (Else-Britt Kjellqvist)
Koafför, koaffyr (frisör, frisyr) (Stina Lundström)
Kollationera (i stället för kolla) (Lars-Erik Isaksson)
Kolonadrigt (se ”nadrigt” på denna lista, ”kolonadrigt” är en uppfinning av Karin Boye 1915, en sammansättning av kolossal och nadrigt: alltså ett väldigt förstärkande ord) (Isabelle Wagner)
Kolossal (Agneta Dahl, Kathinka K Berg, Sonja Flodin)
Komma i beknip (Johanna Rehnström)
Kondemnera (fördöma) (Jan Gyllenbok)
Kontemplera (Tina Olsson)
Kontrollera (i stället för kolla) (Liliane Engholm)
Kretin (idiot) (Åke)
Krusbärskräm (Rune Ahlström)
Kräfta (inte ”cancer”) (Jan von Hofsten)
Kura skymning (Ann-Chatrine Oreést, Charlotta Waern, Cecilia Idermark)
Kynne (inte ”karaktär”) (Jan von Hofsten, Gärd som bor i Lund)
Kälkborgerlig (Lars-Göran Karlsson)
Känna harm över (förbittras över) (Nina Frid)
Kännspak (ett finlandssvenskt och även åländskt ord som betecknar något man känner igen, är bekant med) (Stefan Hjelm, Else-Britt Kjellqvist)
Käraste (ett beskrivande och könsneutralt ord för pojkvän/flickvän som finns kvar på norska) (Anders Lager)
Kättja (inte kåthet) (Irja Carlsson)
Lank, lankig (svag smak på dryck) (Jonas Levin)
Lappri (en småsak) (Annika Bryn)
Lealös (Britt-Marie Häring)
Lejonparten (Erik Broomé)
Leve (Pierre Carlsson)
Ligist (huligan) (Lena Hiort af Ornäs)
Likväl (Susanne)
Liktydig (Gert Ekström)
Lisa (lindring, lättnad eller tröst - en lisa för själen) (Amelie Furborg)
Ljudare (hemgjort ord för högre)(Christine Holmblad)
Lornjett (Peter Andersson)
Luguber (Max Landergård, Ragnar Bergvik, Bosse Lundin, Stina Lundström, Inger Fredriksson, Karin Olofsson)
Luns (Sara Persson)
Lustig (Thérèse)
Långt om länge (Pelle Netz)
Lägda (slåtteräng) (Ulla Lindroth Andersson)
Läppja (inte sippa) (Marit Olanders, Irja Carlsson)
Lättja (Svante Blomqvist, Ingrid Samuelsen)
Lynne (Gärd som bor i Lund)
Lågmäld (Siv Ljunggren)
Lägga ut på entreprenad (i stället för ”outsourca”)(Lotta Lindström)
Läppalätt (Gert Ekström)
Maliciös/maliciöst (Hanna G)
Mannamån (Torbjörn Engström)
Man ska inte skåda given häst i munnen (Patrik S)
Medelst (Nisha Besara)
Men för bövelen (Mattias)
Menföre (när det varken bär eller brister) (Stefan Hjelm)
Minnepinne (USB-minne) (Immi Lundin)
Misskundsam (Elisabeth Stengård)
Mittåt (Christer Nilsson)
Moatjé (Agneta Rehder)
Mobilist (person med mobiltelefon framför näsan, så att det är deras verklighet) (Kennet)
Modfälld (Linda Dalman)
Modstulen (Lars-Göran Karlsson, Kajsa Kallio)
Moloken (Lars-Göran Karlsson)
Myckenhet (Torgny Eklund)
Må (inte i hälsobetydelse, utan som en mildare variant av det mer uppfordrande ”borde”)(Hans Beijer)
Måhända (Claes-Otto Nelander)
Många (i stället för det alltmer frekventa ”mycket”) (Ulf Petrini)
Mångte (finlandssvenskt, t ex ”jag vet inte för hur mångte gången jag är här”) (Lars Lundbäck)
Månne (Ida Widberg, Ingegerd Wirtberg)
Nadrigt (troligen slang, allmänt förstärkande ord) (Isabelle Wagner i Tyskland)
Nattpaita/nattpajta (nattkläder)(Åsa, Helena)
Nejd (Ulla-Karin Andersson)
Neurotisk (Claes Hollstedt)
Nitälskan (iver, engagement) (Christopher Toll)
Nyttja (Birgitta Härdin)
Nåd (Helena Kallström)
Nådigt (eller ”inte nådigt”) (William C Woxlin)
Nämligen (Birgitta Söderström)
Nännas (Liliana Komorowska Ahmed, Britt-Marie Häring)
Näppeligen (Susanne Ljung Adriansson, Britt-Marie Häring, Åsa)
Närhelst (Vidar Hedtjärn Swaling, Lisbeth Johansson)
Oaktat (Göran Fall, Hans i Ruggstugan)
Obskyr (Björn Hall)
Obsolet (Erik Dahl)
Obstinat (Birgitta Åhberg)
Octodecemvir (”artonmänning”, latinskt uttryck från salig Magnus von Platen) (Conny Svensson)
Odräglig (Amanda Rasmusson)
Ofantligt (samt ”rysligt” och ”vådligt”, alla tre i stället för prefixet ”jätte-”) (Isabelle Wagner)
Oframdräktig (ansvarslös) (Jan Gyllenbok)
Oförgriplig (Kerstin Wedin)
Oförhappandes (Christian Andersson)
Oförblommerat (Anita Eriksson, Marianne Bokström)
Oförtrutet (Viola Bao)
Ohemul (Kajsa Claude, Erik Broomé, Lena Särnholm, Catharina, Nisha Besara, Caroline Sandberg, Anna Carlson, Claes Hollstedt, Björn Hall, Corinna Müller, Kerstin Wedin, Åsa, Bernt Ämting)
Okunnighet (i stället för okunskap) (Ann-Sofie, Louise Darsenius)
Okynne eller okynnes- (Nils von Heijne)
Omhulda (Viveka Söderberg)
Omskriken ( i stället för ”hypad”) (Åke Nyblom)
Omständighet (i stället för ”sak”) (Sonja Svensson)
Omständligt (inte ”omständigt”) (Lena, Monika Stolarska, Mårten Jansson)
Onekligen (William C Woxlin)
Onomatopoetisk (Per-Axel Stenström)
Oomkullrunkelig (stabil) (Björn Ihlar, Erik Broomé, Anna Carlson, Jan-Eric Nordling, Cattis)
Ordskatt (inte ”vokabulär”) (Jan von Hofsten)
Oskattbar (Stefan Moberg)
Otadlig (Liliana Komorowska Ahmed, Margareta Löfholm)
Otyg (Lena Wallberg)
Outsäglig (Säde Ikonen)
Oväld (Hans Falk)
Pamp, pampig (Birgitta i Uppsala)
Patron (i den franska betydelsen: den som ansvarar på en gård) (Magnus Henriksson)
Penibel (Jakob Andersson)
Perplex (Britt-Marie Häring)
Perrong (i stället för plattform) (Roland)
Pinaler (Monica Hoverhjelm)
Plausibel (Ragnar Bergvik)
Pläga (Fabian Rothelius, Sara Scharin)
Pocker (i stället för ”djävulen”, när de vanliga svordomarna känns lite nötta) (Lars-Erik Isaksson)
Pojke (i stället för kille) (Astrid Svensson)
Ponera (Johanna Nordlander)
Prakt (Sara Scharin)
Pregnant (Joa Bergold)
Prekär (Max Landergård)
Prompt (Anna Malander)
Prunkande, prunka (Claes-Göran Lyktberg)
Prålla (potatis) (Helena)
Pumla (John Viklund, Ann Westman - julgranskula)
Pytte- (prefix som betyder liten, t ex i stället för jätte- i jätteliten) (Barbro i Linköping)
På min ära (Staffan)
Pära (potatis) (Camilla Nilsson, John Viklund)
Randas (Jennie Kjellberg)
Rar (Richard Sundwall)
Ravaillac (Marianne Börjeson, som har träffat en sån – han bjöd på söt rysk skumpa)
Rea (i stället för “sale”) (Ulf Löwhagen, Björn Warnqvist)
Redbar (Stefan Moberg)
Reder sig (”det reder sig”, vilket kan sägas om det mesta) (Ann och Bertil Engstrand)
Redobogen (Claes Billengren)
Reflektera (Lars)
Rekorderligt fruntimmer (Britt-Marie Häring)
Rent spel (inte ”fair play”) (Jan von Hofsten)
Roll, rollfigur, person (i stället för ”karaktär”) (Stefan Moberg)
Rostburk (Magnus Aronson)
Runka (i betydelsen ”gunga”, ”skaka”, förstås!) (Ulf Kjellin)
Rusta (göra i ordning, inte bara för krig) (Macan)
Rådrum (Lena Dirsäter)
Rå om (i stället för ”äga”)(Jenny Emilia Lidman)
Rädde (Pierre Carlsson)
Rättskaffens (Stefan Moberg, Kerstin Wedin)
Sakförare (Charlotte Sachs)
Sam (i stället för simmade)(Frida Jaremark)
Samkväm (Jessika)
Sammanstråla (Jessika)
Samt (i stället för ”och”) (Birgitta Söderström)
Samvete (Anna-Greta Sättare)
Samvetsgrann (Lena Dirsäter)
Samvetsöm (Louise Vanerell)
Schangdobelt (Britt-Marie Häring)
Schavottera (Claes Persson)
Schvungfullt (Eva Strand)
Sedermera (Kristin Brorsson, Stefan Frylebäck)
Sicken (Emma Boman)
Sin, sina (ofta felaktigt ersätts av hennes, hans, deras) (Sofia)
Sipp (Sabina Serra)
Sist och slutligen (i stället för danska ”till syvende og sidst”) (Britt-Marie Häring)
Sjusärdeles (Dhea)
Själaspis (Britt Dahlström)
Självbo (trevligare än ”singel”) (Marie)
Skabrös (Annika Wikström)
Skaffning (”ordet smakar mycket bra i munnen”)(Robert Olinder)
Skalkeskjul (täckmantel) Lorica Baeckström)
Skamfilad (Gert Ekström)
Skamlig (i stället för ”skämmig”) (Bo Sternelius)
Skatta åt förgängelsen (Inger Neovius)
Skickesvans (mobila bredbandet) (Immi Lundin)
Skickelsediger (ödesmättad) (Albert)
Skoningslös (Charlotte Sachs)
Skrupelfri (Margareta Löfholm)
Skrömta (de vanligt förekommande varelserna som nallar enstaka strumpor och placerar köksattiraljer i garaget) (Jenni Bergman)
Skvittra (när man ror en båt på ett spegelblankt vatten och missar årtaget så att åran bara snuddar vid vattenytanoch skickar i väg små vattendroppar som när de landar på vattnet bildar ett skvittrande ljud) (Kjell Ståhle)
Skålmarskalk (Lennart Köhler)
Skönja (Siv Ljunggren)
Smultronstrå (Mirre Hofsten)
Smörgås (i stället för macka) (Astrid Svensson)
Snask (godis) (Anna Lokrantz)
Snutfager (Gert Ekström)
Socken (Peter Pettersson)
Solkatt (Lena Claesson)
Soprum (i stället för miljöstuga eller återvinningscentral) (Bruse LF Persson)
Sovel (pålägg/köttillbehör) (Camilla Nilsson)
Spankulera (Hans Sundman)
Sparsmakad (Lars-Göran Karlsson)
Spenderbyxor (Britt-Marie Häring)
Spädbarn (i stället för ”baby”) (Per Runesson)
Spörsmål (Ellen Utterström)
Spösnöa (Sara Östberg)
Starta (i stället för ”starta upp”) (Inger Malmström)
Stilfull (Kerstin Arvidsson)
Stillatigande (Bengt Samuelsson)
Stor (i fraser som ”i stor utsträckning”) (Carl-Henrik Berg)
Stryka flagg (ge sig) (Maria Schottenius)
Stundligen (Rolf Eriksson)
Stundom (Anders Fugelstad, Grasse)
Stundomsinnad (Bengt Göransson)
Städse (Jon Johansson Nurse)
Städsla (Lena Skördeman)
Sägen (Torgny Eklund)
Stilig (Jenny Forslund)
”Stäng dörren och skjut spjället, det kommer en luffare på gärdet!” (Caroline Sandberg lovar att använda detta uttryck från sin mormors mor)
Sublim (Per-Olof Larsson)
Svårmod, svårmodig (Gert Ekström, Britt-Marie Häring)
Synnerligen (Eva Malmquist)
Således (Marie-Louise Samuelsson, Ingrid Bergman)
Sålunda (Kristin Brorsson)
Sällsport (Bengt Raattamaa, Monica Hoverhjelm)
Särdeles (Martin Jönsson)
Tack (Louise Petrén, Rune Ahlström)
Tacknämlig (Jonas Larsson)
Tadla (Liliana Komorowska Ahmed)
Tala (i stället för ”prata” – när man inte bara snackar!) (Conny Svensson, Lennart Allen)
Tala med kluven tunga (Lena Wallberg)
Talträngd (Kajsa Kallio)
Tarva/r (Louise Wellrath-Olinder)
Tarvlig (Ingrid M Ringström)
Ta vara på eller ta tillvara (i stället för sammanblandningen ta tillvara på) (Lennart Kylberg, Björn Warnqvist)
Tavarsam (inte detsamma som snål, men uttrycker ändå en småländsk vana) (PO Bengtsson)
Teoterror (teologisk terror)(Svante Brandänge)
Tidlös (Monica Hoverhjelm)
Tillbringa (i stället för anglicismen ”spendera”) (Bengt Broman, Bo Sternelius, Conny Svensson)
Tillbringare (Gunnar Berndtson, som utropar ”språkets vackraste ord!”, Anita Eriksson)
Tillfyllest (Caisa Carlsson, Erik Lif, Kajsa Kallio)
Tillförne (Pelle Netz, Henrik Eriksson)
Tillförsikt (Sylvia Leijon)
Til lyst (för nöjes skull) (Jenny Hising)
Tillika (Kurt G Gustafsson)
Tillintetgjord (Monica Hoverhjelm)
Till min glädje (Caisa Carlsson)
Tillnärmelsevis (Sanna Hodell Risberg)
Tillstädes (Arja Lindholm)
Till yttermera visso (Serinna, Helena Haid Aspengren, Fredrik Sundström)
Tima (CG Wrangel)
Tiohundratalet (om århundradet mellan 1000 och 1100)(Sofia Danielson)
Tjugohundranio (om året 2009, inte tvåtusennio) (Sofia Danielson)
Tjusarfrisyr (Ann-Sofie)
Tocken (Emma Boman)
Torde (E-K Lundgren)
Treggelunda (på tre olika sätt) (Christofer Nöring)
Trevlig/t (ett ord som ärligt, utan ironi, uppmanar till fortsatt gott) (Grasse)
Trivialisera (Gerd Forssell)
Trivsam (Thomas Nordén)
Träff (i stället för ”dejt”)(Britt-Marie Häring)
Tulipanaros (som är något som är lätt att säga, svårare att göra) (Mia Engström)
Tveggehanda (jfr mångahanda, enahanda) (Gustav)
Tvehågsen (Ray)
Tvesovla, tvesövla (både ost och skinka på smörgåsen) (Björn, John, Monica Bäckström)
Tvivelaktig (inte tveksam!) (Kerstin)
Tvivelsutan (Ingrid Winberg)
Ty (Gaute Hanssen, Maria)
Tämligen (Oskar C, Birgitta Söderström)
Törhända (Lars Berglund)
Undan för undan (Ingrid Helin)
Undermålig (Charlotte Sachs)
Understundom (Marianne Lindroos, Owe Nilsson, Arnold Öhrn, Kajsa Riddersporre, Charlotte Sachs, Lars-Göran Karlsson, Bernhard Magnusson, Anna-Maj Bergström, Karl Jonvallen, Ingrid Bergman, Inger Dahlberg, Runa Olsson)
Uns (av dåligt samvete) (Benny Nore)
Uppenbara (Lars-Göran Frosterud)
Uraktlåta (Margareta Löfholm)
Urarva (Roffe, Peter Swedenmark, Anna-Greta Sättare)
Urbota (Britt-Marie Häring)
Usurpera (att tillskansa sig med list eller lägga beslag på)(Anna Starbrink)
Utom (numera används mest ”förutom”, vilket betyder något annat)(Lennart Allen)
Utomordentlig (Catharina Wijnbladh)
Utskämma (som substantiv, eftersom så många i dag gör sig till en rekti utskämma) (Lilia Sellman)
Vafalls (Johan Klint, Mattias)
Var (i stället för ”vart”, alltså skillnaden mellan riktning och befintlighet) (massadopterat av oräkneliga tillskyndare)
Varav (Birgitta Söderström)
Vara vid god vigör (Camilla Hansson)
Varde (Pierre Carlsson)
Vare därmed hur som helst (Magnus Carlsson)
Varjehanda (Christina Westman)
Varkunna sig (Kristina Hennix)
Varpå (Eldgrim)
Varsko (Gert Ekström)
Varsna (Elisabet Antonsson)
Var så artig (Mats Hagwall)
Var så god (Rune Ahlström, som också förespråkar artighetsfraserna ”Så snällt”, ”Vänligt”)
Vattulisa (dialektalt, dalska: när solen bryter igenom molnen och man ser strålarna mot den mörka himlen är själva öppningen i molntäcket en ”vattulisa”) (Karin Petrovski)
Ve (Lindberg)
Vederbörande (synd att inte Bror Rexed införde vederbörandereformen i stället för du-reformen)(Erik Andolf)
Vederhäftig (Staffan)
Vederkvicka (Sture Jansson, Laila Prigorowsky, Marika Hemmel)
Vederlägga (Göran Fall)
Velociped (Peter Andersson)
Vete (Pierre Carlsson)
Vet hut (Laila Gistedt)
Vidgå (Göran Fall)
Vidhålla (Göran Fall)
Vidmakthålla (Benny Nore)
Vidsynt (Ann och Bertil Engstrand)
Vidta åtgärder (i stället för ”göra åtgärder”) (Inger Malmström)
Vigulant (Lilian)
Villrådig (Ray, Britt-Marie Häring)
Vimmelkantig (Martin Ackerfors, Stefan Moberg)
Vindtirig (Caroline Sandberg)
Vink (i stället för ”hint”) (Ulf Löwhagen)
Vitter (Max Elander)
Vittrar i kanterna (Lars-Göran Frosterud)
Vore (Pierre Carlsson)
Vunne (Torbjörn Helander)
Vuxit (inte växt!)(Agneta Bergman)
Vägra (istället för neka eller förneka) (Kerstin)
Väl bekomme (Helene Fidler)
Vänligen (Eric Landquist)
Väsensskild (Nicklas Törnblom)
Ynkedom (George Stade)
Ynnest (Liliana Komorowska Ahmed)
Yppa (Lisa Öberg)
Ypperlig (Ann-Louise Carlsson, Anna M C Gunnarsson)
Yppig (frodig) (Grasse)
Å (i betydelsen ”vid” eller ”i”) (Brunnen-G)
Åbäke (Agneta Hagerud)
Ådagalägga (Jonas Larsson)
Åkomma (Torgny Eklund)
Åma sig (göra sig till, sörmländskt uttryck) (Gerd Forssell)
Ånyo (Sebastian Robertsson, John Viklund, Victoria Johansson, Maria Karlsson)
Åsamka (Anne-Marie Jonvallen, Barbro Andersson)
Åstadkommer (Carlo Tyrberg)
Återbörda (Anna Helena Tina Raudna)
Åtra (Marit Branger)
Älskansvärd/älskansvärt (AnnMarie Lind)
Älskvärd (Liliana Komorowska Ahmed)
Ämabel (Liliana Komorowska Ahmed, Marie-Louise Samuelsson, Per Demerwall)
Ämbar (Stefan Hjelm)
Ämlig (när man är lite sjuk, trött och/eller nere)(Maria)
Ämna (Lisa Öberg, Birgitta Härdin)
Änskönt (Mats Carlbom, Gunilla Gerring)
Äntligen (som talspråkligt ersatts av ”änkligen”) Birgitta Eriksson
Ärevördig (Liliana Komorowska Ahmed)
Ärna (Lars Berglund)
Äta med långa tänder (finlandssvenskt)(Ami)
Ävet (som motsats till oävet) (Carl Szabad)
Ögnasikte (Bengt Nordstedt)
Ömsa (Helena Sundberg, som har barnbarn att ömsa blöjor på)
Öppenhjärtig (att öppna sitt hjärta – men det har ingenting med ”hjärtlig” att göra) (Gunilla Boman Pellnäs, Mårten Jansson)
Överansträngd (i stället för ”gått in i väggen”) (Peter Hennix)
Överantvarda (Erik Broomé)
Överdådig (Lars Hellvig)
När vi ändå håller på:
Rätt pluraländelse, framför allt i femininum (alltså inte ”flasker”, ”flicker”, ”låder” m.m.) (Gunnar Öhman)
Semikolon, ett underskattat tecken (Niklas Thorin)
Datumformen ”21 juni 2009” (Helene Fidler)
Den långa listan finns tillgänglig här på dn.se/bok hela sommaren, men vi uppdaterar inte lika flitigt.