Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Bok

Ebba Witt-Brattström ger ut bok om sitt eget kärlekskrig

Ebba Witt-Brattström gör skönlitterär debut med ”Århundradets kärlekskrig”.
Ebba Witt-Brattström gör skönlitterär debut med ”Århundradets kärlekskrig”. Foto: Paul Hansen

Ebba Witt-Brattström gör skönlitterär debut med boken ”Århundradets kärlekskrig” – en berättelse som utgår från hennes eget liv och äktenskap.

”Ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis. Det är chockerande uppriktigt. Det är brutalt, slagfärdigt, naket, ömkligt. Och oändligt sorgligt”, skriver Norstedts förlag om boken som kommer ut i mars.

Varför skriver du skönlitterärt?

— Det var helt otippat, och kom helt enkelt av att min äktenskapsskildring krävde en sådan form. Jag visste att jag i något skede skulle vara tvungen att leverera den här berättelsen – inte bara för min egen skull utan också för väldigt många andra, så att vi kan få upp problematiken på agendan, säger Ebba Witt-Brattström.

Vad handlar boken om?

— Det är en uppdatering av Märta Tikkanens klassiker ”Århundradets kärlekssaga”. På 70-talet kom hon med någonting alldeles nytt när hon skildrade livet för en alkoholisthustru. Här finns en annan tung problematik – för tyvärr har det blivit värre snarare än bättre för kvinnor. I den här boken är det en kvinna och en man som lever i ett förhållande där mannen är oerhört destruktiv. Det handlar om en typ av relation som inte är så ovanlig men som man inte talar om. Jag tror att många kommer känna igen sig i den, dessvärre.

Har din exman, Horace Engdahl, läst boken?

— Nej, vi har ingen kontakt med varandra. Tack och lov.

Hur har skrivprocessen varit?

— Det har tagit flera år. Men eftersom jag är en ordmänniska så är det viktigt att få formulera sig. Så för mig har det varit en livräddande process, men också lång och fruktansvärt jobbig. Det är skönt att det är över – och om jag kan få en enda kvinna att släppa skammen över att ha gått på den här manipulativa typen av manligt dominansbeteende så har det varit värt det.

Horace Engdahl ger ju också ut en bok senare i år.

— Ja, det är visst något med en gris? ”Den sista mansgrisen” – så kallar vi den här.