Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Bok

Flyktingbarn välkomnas med Astrid Lindgren

Annika Lindgren, barnbarn till Astrid Lindgren, och Gunilla Bergström möts i Astrid Lindgrens lägenhet för att tala om projektet med välkommenböcker till flyktingbarn.
Annika Lindgren, barnbarn till Astrid Lindgren, och Gunilla Bergström möts i Astrid Lindgrens lägenhet för att tala om projektet med välkommenböcker till flyktingbarn. Foto: Paul Hansen

30.000 exemplar av böckerna ”God natt, Alfons Åberg” och ”Sunnanäng” på arabiska skänks till barn på asylboenden runt om i landet. Det är författaren Gunilla Bergstöm, Annika Lindgren och illustratören Marit Törnqvist som står bakom projektet.

Vi befinner oss en trappa upp på Dalagatan 46 i Stockholm, en inte helt obekant adress för den som kan sin Astrid Lindgren. Det var i den här lägenheten med utsikt över Vasaparken som barnboksförfattaren liggandes i sin säng stenograferade utkasten till de sedermera världsberömda berättelserna om Pippi, Skorpan, Mio och Ronja. Litteraturhistorien sitter i väggarna här, men i dag har även en annan gigant inom svensk barnlitteratur klivit in genom dörren. Gunilla Bergström, kvinnan bakom de omåttligt populära Alfons Åberg-böckerna, en av initiativtagarna till projektet med välkommenböcker för barn som flytt till Sverige.

Vi förflyttar oss till ett asylboende i Ödeshög. Det var där illustratören och författaren Marit Törnqvist i somras började besöka de många familjer som kommit till den lilla orten i Östergötland. Hon hade med sig en trave svenska barnböcker till barnen på boendet och som snabbt blev uppskattade. Barnen tittade på bilderna och pekade. Men det var efter att hon tog med sig ett exemplar av Astrid Lindgrens ”Sunnanäng” på arabiska, som hon själv gjort illustrationerna till, som det verkligen hände något.

– Det var något helt annat än när jag hade med mig böckerna på svenska, berättar Marit Törnqvist på telefon från Ödeshög. Alla ville titta i boken, mammorna blev helt till sig när de fick se sitt eget språk. De ville ha kvar boken, men det var mitt enda exemplar.

Foto: Marit Törnqvist märkte hur familjer som har varit med om det värsta kunde hitta avkoppling och ro genom att fly in i böckernas värld och en liten stund glömma allt som hänt. När hon åkte hem från boendet den dagen började idén med välkommenböcker gro i henne.

– Tanken som slog mig var att även om barnen bara har varit en vecka i Sverige så kan de börja läsa Astrid Lindgren – om det är på arabiska.

Samtidigt hade Gunilla Bergström tänkt samma sak uppe i Stockholm. Den eskalerande flyktingkrisen fick henne att vilja göra någonting för att hjälpa.

–  Det hade blivit så väldigt tydligt den sommaren, säger Gunilla Bergström. Båtlast efter båtlast med flyktingar kom, och vi var många som undrade vad vi kunde göra. Så vaknade jag en morgon och tänkte ”Du har ju tamigsjutton egna böcker på deras språk”.

Hon kontaktade översättaren Mona Henning som samlade ihop ett par hundra överblivna Alfons Åberg-böcker på arabiska från sitt förlag. Tillsammans åkte de ut till Migrationsverket och lämnade ett par kartonger med böcker till personalen.

– De var så stressade, men de tog sig ändå tid att ta emot böckerna, säger Gunilla Bergström.

Idén om ett större projekt med böcker till flyktingbarnen började gro även hos Gunilla Bergström.

Tillbaka till lägenheten på Dalagatan. Här har Annika Lindgren, barnbarn till författaren tillika publicistisk chef på bolaget Saltkråkan som övervakar Astrid Lindgrens rättigheter, hällt upp kaffe till sig själv, Gunilla Bergström och mig. Vi tre sitter i Astrid Lindgrens gamla arbetsrum, allt är intakt sedan hon gick bort 2002, böckerna står kvar i hyllan, skrivmaskinen på skrivbordet. Annika Lindgren berättar om hur de två författarnas, Marit Törnqvist och Gunilla Bergström, idéer på var sitt håll smälte samman till ett större projekt med välkommenböcker på arabiska till flyktingbarn.

– Marit kontaktade mig och sitt förlag och ställde frågan till oss om vi inte kunde vara med och se till att ”Sunnanäng” kom ut igen. Både förlaget och vi tyckte att det var en fantastisk idé. Och det går också helt i Astrids anda, och i den riktning som vi vill arbeta. Det är så vi ser på böcker, att det kan vara enormt viktigt för barn.

Foto: Mona Henning, som översatt Alfonsböckerna till arabiska, blev länken mellan de båda idéerna och sedan gick det snabbt att få i gång projektet. Gunilla Bergström, Marit Törnqvist och översättarna avsade sig sina ekonomiska anspråk och Saltkråkan och Rabén & Sjögren bekostade en ny upplaga av ”Sunnanäng” och ”God natt, Alfons Åberg” som trycktes upp i 15.000 exemplar vardera. Antalet böcker som behövdes bygger på Migrationsverkets prognos över hur många barn som kommer till Sverige den närmaste tiden. Migrationsverket hjälper också till med distributionen av böckerna och på boendena finns sedan Rädda barnens personal och de kan aktivt använda böckerna i barnverksamheten.

Att ge boken ”Sunnanäng” kan verka som ett sorgligt sätt att säga välkommen, handlingen kretsar kring två föräldralösa barn, men från projektets sida finns det också en tanke med att det är just den boken som delas ut. Dels för identifikationen med utsatta barn, men också perspektivet att Sverige inte alltid varit ett rikt land. Och att Sverige kanske kan vara ett Sunnanäng för de flyende barnen.

– En vuxen som läser ”Sunnanäng” eller en Alfonsbok kan kanske tycka att ”Får man verkligen skriva så här för barn?” eller så blir det ”Vad roligt att det går att ta upp de här svåra frågorna”. Det kan ju säga någonting om Sverige också, att vi i alla fall tidigare har varit ett frimodigt folk fullt av spelevinkiga författare, säger Gunilla Bergström.

– Ja, och som har barnets perspektiv väldigt starkt i sina berättelser. Som vågar ha det, säger Annika Lindgren.

Välkommenböckerna ses inte som ett integrationsprojekt eller ett sätt att undervisa barnen om Sverige. Att få svenska referenser blir snarare en positiv bieffekt för barnen.

– Det är ju bra att de lär sig svenska och integreras senare, men de första ögonblicken i Sverige så är det väl bra att de kan få lära känna något svenskt fast på sitt eget språk, säger Gunilla Bergström.

– Det blir en ingång, ett sätt att förstå. Det ger en bild av vad andra svenska barn läser i den åldern, säger Annika Lindgren.

– Och om någon pratar om Pippi Långstrump så kan de säga ”Jag har läst den här av Astrid Lindgren”, säger Gunilla Bergström. Och också att de ska få något mer än bara mat och kläder. Det måste finnas något sprall för själen, säger Gunilla Bergström.

Vad hoppas ni projektet kan leda till?

– Jag har inga förväntningar, säger Gunilla Bergström. Det är nästan förmätet att sitta och säga nu ska de ha lärt sig om svenskarna. Det är en present, eller snarare bara ”varsågod – läs eller hoppa över”.

Det finns en förhoppning att barnlitteraturen ska kunna användas mer i välkomnandet av människor till Sverige i framtiden.

– Vi har redan hört andra författare som vill vara med. Det finns ju en praktisk svårighet, men det här kanske ändå kan vara en väg som visar sig framkomlig på ett enklare sätt än vad vi stundtals har trott.

– Man kan ju lugnt säga att vi är inne i en historisk folkvandring. Det kommer att stå i våra historieböcker. Då kan man tänka, det är ju egentligen en spännande tid, du är med om världshistoria! Då har man chansen att visa vem man är som människa, säger Gunilla Bergström. Annars är man bara en liten lort, skrattar hon.

Fakta. Välkommenböcker
  • ”God natt, Alfons Åberg” av Gunilla Bergström kom ut 1972 på Rabén & Sjögren, översatt till arabiska 1986 av Mona Henning på förlaget Dar al Muna.
  • ”Sunnanäng” av Astrid Lindgren kom först ut 1959. Gavs ut igen som bilderbok 2003 med illustrationer av Marit Törnqvist. Översatt av till arabiska av Maya Abu-Alhayyat på förlaget Tamer.
  • Rädda Barnen, Saltkråkan AB, Rabén & Sjögren är alla med och organiserar projektet. Migrationsverket hjälper till med distributionen.
Fakta. Författarna

Gunilla Bergström

  • Född 1942 i Göteborg.
  • Har en journalistexamen och har arbetat bland annat på DN och Aftonbladet.
  • Är i grunden tecknare och har illustrerat alla sina böcker själv.
  • Har gett ut ett fyrtiotal barnböcker. Den första, ”Mias pappa flyttar”, kom 1971.
  • Har fått en mängd priser och utmärkelser, bland annat Astrid Lindgren-priset, regeringens medalj ”Illis Quorum” och en Grammis för Årets barnskiva 1988.

Marit Törnqvist

  • Född 1964 i Uppsala.
  • Har varit bosatt i Holland sedan fem års ålder.  
  • Utbildad illustratör på Gerrit Rietveld Academie i Amsterdam.
  • Har gett ut ett trettiotal böcker. Har illustrerat fem Astrid Lindgren-böcker, bland andra ”Sunnanäng” och ”Sagoresan”.
  • Har fått flera priser bland annat Lidmanpriset och många utländska utmärkelser.
  • Har varit scenograf för Sagotåget och Villa Villekulla på Junibacken i Stockholm.