Hur blir hamstern hållbar?

I den animerade kortfilmen "The impossible hamster" visar tillväxtens gränser.

I den animerade kortfilmen "The impossible hamster" visar tillväxtens gränser.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Litteraturrecension

Skribent: Tim Jackson

Titel: ”Välfärd utan tillväxt. Så skapar vi ett hållbart samhälle.”

Översättare: Stefan Lindgren

Utgiven av: Ordfront

Hur kan samhället bryta sig ut ur konsumismen? Sverker Lenas följer den brittiske miljöforskaren Tim Jacksons väg mot det goda nedväxtsamhället.

Hur kan samhället bryta sig ut ur konsumismen? Sverker Lenas följer den brittiske miljöforskaren Tim Jacksons väg mot det goda nedväxtsamhället.

En framstående matematiker har sagt att mänsklighetens största brist är vår oförmåga att förstå den exponentiella funktionen. Det kan illustreras med tankeexperimentet ”Den omöjliga hamstern”. Från födelsen till puberteten dubblerar en hamster sin vikt varje vecka. Om den inte slutade att växa vid sin mognadsålder skulle hamstern på sin ettårsdag väga nio miljarder ton och vara kapabel att sluka världens samlade årsproduktion av majs på en enda dag, utan att bli mätt.

I en animerad kortfilm låter brittiska New Economics Foundation denna jättehamster symbolisera den exponentiellt växande världsekonomin. Vem som helst förstår att det inte är hållbart att ha en nio miljarder ton tung bärsärkahamster som klampar runt i världen och slukar allt den ser. Ändå tror vi oss kunna ha en ekonomi som beter sig likadant. Sedan 1950 har världsekonomin femdubblats. Om den fortsätter att växa i samma takt, ifall det vore möjligt, skulle den vara 80 gånger större år 2100 än 1950.

Annons:

Evig tillväxt i en ändlig värld. Kanske är det den moderna trossats som är närmast besläktad med magiskt tänkande.

Om så utgångspunkten är ekologisk, geologisk, sociologisk eller psykologisk finns i dag ett smörgåsbord av böcker, bloggar och tidskrifter som kritiskt undersöker tillväxtmytens illusioner och skadeverkningar. Miljöekonomen Tim Jacksons bok ”Välfärd utan tillväxt”, som Ordfront nu ger ut på svenska, anses av många vara det främsta uttrycket i sin genre. Med tanke på att tillväxtkritik länge ansågs vara en paradgren för drömmare och dårar, en nidbild som började spridas efter Romklubbens i dag kusligt profetiska rapport ”Tillväxtens gränser” från 1972, är ”Välfärd utan tillväxt” ovanligt djupt förankrad i etablerade institutioner. Boken bygger på en analys från den brittiska kommissionen för hållbar utveckling SDC, som också bedrev ett visst samarbete med den förra brittiska regeringen.

Det är en väl underbyggd, måttfull och lite torr studie, skriven i ett enkelt och klart tonläge som påminner om fjolårets ”Jämlikhetsanden” (som för övrigt förekommer som flitig referens). Till styrkorna hör för det första en omsorgsfull punktering av myten om grön tillväxt, som också kallas myten om frikoppling efter föreställningen att man kan koppla loss tillväxt­ekonomin från dess skugga av ekologisk förödelse. Alltså färre varor och fler tjänster. Bort med olja och kol, in med sol och vind. Energisparåtgärder och revolutionerande teknik.

Tanken om frikoppling präglade inte bara Sternrapporten från 2006, som med sin optimistiska syn på tillväxt och klimatpolitik gjorde klimatfrågan mer lättsmält för ekonomer, och därmed banade väg för klimatfrågans mediala genombrott, utan är också sedan länge en självklar premiss för varje miljökonsult, miljöchef och miljöminister som vill komma i närheten av köttgrytorna.

En av Tim Jacksons invändningar mot frikopplingstanken är att grönare produktion ständigt äts upp av ökad produktion. Visst gör vi saker mer effektivt i dag, men framför allt gör vi fler saker. Det kan illustreras med vår egen regerings skryt om påstådda utsläppsminskningar i Sverige, som helt och hållet kan förklaras med ett räknefel: man bortser från att våra konsumtionsvaror tillverkas i Kina.

När hamstern växer blir den hungrigare, trots allt.

Men om grön tillväxt är vår moderna kolartro och krympande ekonomier samtidigt skapar massarbetslöshet, vad ska man ty sig till? Det är den andra styrkan med Tim Jacksons bok, att han utan att blunda för bieffekterna av nedväxt (eller vad som ibland kallas ”negativ tillväxt”) lanserar ett alternativ som gör anspråk även på social och ekonomisk hållbarhet.

Delvis handlar det om att omdefiniera välståndsbegreppet, från BNP per capita till en mått­enhet som tar utgångspunkt i en banbrytande essä av Amartya Sen om levnadsstandard, där människans ”möjlighet att blomstra” står i centrum. Att uppnå välstånd genom att ändra själva måttenheten för välstånd kan låta cyniskt, men handlar i realiteten om mer fritid i stället för shopping, fler gemensamma parker i stället för inglasade gallerior, bättre kollektivtrafik i stället för privatbilism – knappast revolutionerande idéer, men därför också desto svårare att avfärda som utopiska. Stukade socialdemokrater som i likhet med Tony Judt tycker att tiden far illa kan nog ha ett och annat att hämta hos Tim Jackson.

Hans resa till det goda nedväxtsamhället går i en trestegsraket med ett miljötak för konsumtionssamhället, en omställning av ekonomin och en förändring av den sociala logik som stänger in människor i konsumistisk statustävlan. På konkret nivå ter sig åtgärderna mer eller mindre välbekanta: grön skatteväxling, tjänstebaserad ekonomi, offentliga gröna investeringar, höjda kapitalreserver i bankerna, förnyat välståndsmått, arbetstidsförkortning, ökad jämlikhet, starkare reglering av kommersiella medier och utbyggnad av det offentliga, gemensamt ägda rummet i form av etermedier, museer, bibliotek, parker och friluftsområden.

En tebjudning i det gröna alltså? Tim Jackson klär gärna sina förslag i stillsamt reformistisk färgskala. Ekonomin är något som ska ”rät­tas till”. Han ser nedväxtekonomin som fullt kompatibel med fortsatt kapitalism, även om han medger att den skulle bli ”mindre kapitalistisk”. Det ter sig som en lätt underdrift, inte minst i ljuset av ett förslag om 100 procents kapitaltäckning i bankerna – något som skulle släcka det globala finansiella systemet över en natt.

Och nog anar man att ”Välfärd utan tillväxt” ibland underskattar de massiva intressekonflikter som står i vägen för en grön välfärdspolitik. Idéerna vann också föga gehör hos sin ursprungliga målgrupp i den brittiska Labourregeringen. Samtidigt säger det intrycket kanske mer om vår egen inbäddning i tillväxtmyten än om nedväxtvisionens markkontakt.

För vad är egentligen mest realistiskt: en ekonomi som fortsätter att växa i samma takt som i dag, och därmed blir 80 gånger större år 2100 jämfört med 1950, eller en grön välfärdspolitik som också innebär att en och annan bubbelspekulant och riskkapitalist blir tvungna att söka riktiga jobb?

Tim Jackson föreläser här:

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Undervisning500
Foto: Fredrik Sandberg/TT

 Stora klyftor. 16 av 20 av landets skolor med högst betyg i en kommun.

Riksdagen-sakerhet-500
Foto:Roger Turesson

 Bombhundar, uniformerad polis, vakter. Säpo deltar i säkerhetsarbetet. 2  2 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Svag regering – då flyttas makten hit. Nya arbetsmetoder, enligt experter.

 MP böjer sig i försvarsfrågan. Överens med S i stora frågor. 663  71 tweets  592 rekommendationer  0 rekommendationer

Aladdin244
Foto:Marabou

 Flera klassiker fasas ut. Från Marabous klassiska Aladdinlåda. 1372  55 tweets  1308 rekommendationer  9 rekommendationer

Är det rätt att byta ut trillingnöten?

Annons:
matpuff
Foto:Alamy

Svenskarna frossar som aldrig förr.  Jämförelse med hur vi åt på 1960-talet. 12  5 tweets  5 rekommendationer  2 rekommendationer

 Hela listan: Läsk, grönsaker – så har livsmedelskonsumtionen förändrats.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: