Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Bok

Jenny Lindh: Vardagsrumsaccessoar bättre öde för boken än papperskross

Selma Lagerlöf.
Selma Lagerlöf.

Fråga bibliotekarien. DN:s Jenny Lindh svarar på dina frågor om litteratur.

Fråga bibliotekarien
Mejla till litteratur@dn.se

Jag skäms när min flickvän vill inreda med böcker

Jag och kärleken har köpt ett hus som ska möbleras. Själv är jag en typiskt tankfull bohem och bryr mig inte ett smack om pynt. Min tjej är däremot inredningsnazist och har på ett brutalt sätt förklarat att min fåtölj, mina svarta bokhyllor och mina böcker allesammans är för ”ofräscha” respektive för ”fula” för det nya vardagsrummet. I stället ska hon beställa hem nya böcker vars utseende ”harmonierar bättre” med inredningen (eftersom hon själv inte läser tror hon att man kan köpa böcker som man köper gardintyg). Att mina grejer förpassas till gästskrubben är en sak. Men att använda böcker som något slags dekor? Jag lider. Jag skäms. Och frågar dig: Vad ska jag göra?
Plågad läsare som överväger bokbål

Svar: Kära du. Nyss har ni köpt hus med allt vad det innebär – förväntan, glädje, exekutiv auktion om ett år när finanskraschen kommer – och allt du begär efter anspänningen är att få kontemplera litteraturens bråddjup i din älskade insuttna och härligt skinkvarmt oxpyttsdoftande läsfåtölj medan din flickvän går Luftwaffe på någon stackars förskrämd furupanel i rummet bredvid. Jag beklagar. Vanligtvis är även jag en varm anhängare av såväl hämnd som bokbål (den som inte grillat korv över sina fienders diktsamlingar har dålig kontakt med sina känslor) men eftersom jag just läst nya romanen ”Blybröllop” predikar jag försiktighet. Sara Paborns inspirerande äktenskapsskildring inleds med att kabeldragaren och musikentusiasten Horst Hussvig gör sig av med sin hustrus, bibliotekarien Irene Hussvigs, nyinförskaffade böcker. Irene hämnas genom att blyförgifta Horsts mat, planera hans död och genom att ställa kladdiga livsmedel ovanpå hans hifi-utrustning.

Irenes vrede i ”Blybröllop” påminner om det många bokälskare känner inför fenomenet books by the foot – böcker per meter – som blivit ett allt vanligare sätt att kränga litteratur. Din älskade har med andra ord stenkoll, och vänder hon sin hemtrevnadsfascistoida blick mot USA kan hon blixtsnabbt klicka hem allt ifrån femton meter böcker i medelhavsblått till fyra meter elfenbensfärgade skinnband modell ”Beverly Hills Mansion” eller varför inte tjugo meter blandade harlekinromaner – med specialformgivna omslag där bokryggarna tillsammans bildar en jättelikt porträtt av Paul Auster.

Dessutom lär det inte dröja länge innan utarmade svenska bokhandlare apar efter sina amerikanska kollegor. Heminredare är vanligtvis köpstarka och för vissa boklådor utgör books by the foot numera hela 20 procent av försäljningen. Att böcker blivit metervara må låta bisarrt men är egentligen en naturlig följd av den doftljusifiering av pappersboken som påbörjades i samma sekund som e-böckerna gjorde entré – en nostalgitrend som frambringat bokmönstrade tapeter samt en lavin av peppiga pysseltips om hur man bäst snickrar lampfötter av ”Kejsarn av Portugallien”. Man kan förstås fråga sig vad Selma Lagerlöf hade tyckt om att bli sideboard hos en it-konsult i Vasastan eller vad Majakovskij skulle säga om ”Bokkapellet” – Rysslands nya bibliotek som tar tusen kronor i inträde och främst används av affärsmän som stämningsfull konferenslokal.

Å andra sidan hade nog ett och annat mästerverk föredragit att framleva sitt liv som antikbetsad vardagsrumsaccessoar framför att tuggas av papperskrossen. Det finns också något hoppfullt i att människor som din älskade flickvän, som föredrar att annektera Österrike framför att öppna en roman, ändå vill omge sig med böcker. Ytterligare en tröst är att du kan beställa metervara baserad på specifika innehållsteman. Vad tror du om trettio meter helfranska band med hjältinnor som Irene Hussvig, Lady Macbeth och Medea? Det blir förstås väldigt dyrt, vilket på sätt och vis är en tredje tröst. När finanskraschen kommer är det knappast din läsfåtölj fogden bär ut.

 

När började man använda bokomslag?

Hej bibliotekarie! Visst är du en klippa när det gäller ovärderliga fakta om böcker? Jag undrar nämligen när man började använda bokomslag, för det har väl inte alltid funnits?
Ingrid

Svar: Det beror lite på hur du menar. Omslag i form av klädda pärmar har förstås existerat lika länge som boken och kan bestå av tyg, skinn eller varför inte av en bit grovporig mänsklig hud – det senare var relativt lättinförskaffat runt 1600-talet och användes till exempel för medicinska skrifter och rättegångsprotokoll (där huden härstammade från den avrättade fången). Dekorerade skyddsomslag, däremot, dök upp först i början på 1800-talet men då oftast som en slags presentförpackning som slets upp vid läsning och dessvärre även slängdes, som skräp. Det gör att riktigt gamla skyddsomslag betraktas som ofattbara rariteter. Bibliofiler över hela världen grät av glädje när Bodleian Library i Oxford år 2009 tillkännagav att man funnit det hittills äldsta kända skyddsomslaget, tillhörande en litterär årsbok från år 1829. Någon av dem kanske även äger världens dyraste skyddsomslag, pappershöljet till förstautgåvan av Fitzgeralds ”Great Gatsby”, som såldes för en halv miljon dollar på auktion – tack och lov inklusive bok.

Läs fler frågor till bibliotekarien här

3 x bibliotekarien

Bibliotekarien rekommenderar

Vi som garvade så koftkvalstren yrde åt Elif Batumans nördiga ”Besatta: äventyr med ryska böcker och människor som läser dem” (Natur & Kultur) jublar över att den turkisk-amerikanska hipsterlitteraturvetarens debutroman utkommit i dagarna. ”The idiot” lånar titeln från Dostojevskij och tonfallet, sägs det, från Mark Twain, och beskrivs med meningar som ”inte sen Don Quijote har ett kärleksäventyr havererat på ett så roligt sätt”. Klicka hem, eller vänta på översättning – för om svenska förlag hyser det minsta kärlek till oss hålögda russofiler ska den komma senast i höst.

Bibliotekarien hyssjar

Dagens hyssjning omvandlas till dagens diplom och tilldelas invandringsdebattören Tino Sanandaji som lyckats med det vänsterextremistiska bibliotekarier bara kan drömma om: att få människor att läsa. Japp, medan bibliotekens skattefinansierade batikhäxor snubblar runt bland stalinistiska queernoveller som något slags hjärnslött åsiktsrultiga mumintroll har Sanandaji med boken ”Massutmaning” lockat drivor av nya och entusiastiska låntagare. Jag menar, säga vad man vill om Sara Stridsberg, men är hennes läsare så hängivna att de dödshotar om deras älsklingsbok nobbas? Läsambassadör nästa för Sanandaji.

Bibliotekarien hämtar upp från magasinet

Precis som förra året vill jag gärna ta tillfället att uppmärksamma earth hour – kvällens internationella miljömanifestation som årligen firas av närmare fyrtio tusen miljarder Södermalmshatare som exakt 20.30 vrider upp tv-rumsdimmern till kärnreaktorstyrka. Men jordtimmen är också ett perfekt tillfälle att läsa som vi gjorde i gamla, miljövänligare tider. Hämta upp stearinstumparna, mys och upptäck hur faktiskt varje bok (men i synnerhet Emily Brontës skymningsglåmiga ”Svindlande höjder”) blir lite, lite bättre i det suggestiva skenet från levande ljus.