Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Böcker

Karin Bojs väver samman dna-forskning med sin egen historia

Karin Bojs var inte orolig inför svaren på sitt dna-test. ”Förhöjd risk för hudcancer, det man ju räkna ut när jag är blond. Att jag tål alkohol och mjöl, ja det vet jag väl.” Att hon härstammar från Europas anmoder Ursula var däremot omskakande.
Karin Bojs var inte orolig inför svaren på sitt dna-test. ”Förhöjd risk för hudcancer, det man ju räkna ut när jag är blond. Att jag tål alkohol och mjöl, ja det vet jag väl.” Att hon härstammar från Europas anmoder Ursula var däremot omskakande.

Karin Bojs hade en liten släkt, tills hon bestämde sig för att göra ett dna-test och fick veta att hon stammar från Europas anmoder Ursula. I sin nya bok väver hon samman modern dna-forskning med människans – och sin egen – historia.

Härlig är jorden. Härlig är Guds himmel. Den kända psalmen ljuder genom kyrkan under hennes mammas begravning. Men det är inte orden om världens ljuvlighet som fått Karin Bojs att välja den. Utan de här: ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång.”

De ger en sorts tröst, tycker hon. För hennes egen släkt tycks så liten, ryms på en kyrkbänksrad. Och så var det också när hon växte upp: ”På grund av alla problem som fanns i min trasiga familj träffade jag sällan några släktingar överhuvudtaget”, skriver hon.

Detta är upptakten till Karin Bojs ”Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren”. En bok där hon väver ihop färsk dna-vetenskap och arkeo­logiska rön om det urtida Europa, med sökandet efter hennes egen släkt.

– Kom ihåg var du läste det först, säger hon om bokens slutsatser.

– Jag för fram en helt ny bild av Europas historia, och den är möjlig på grund av den allra senaste dna-tekniken.

Härligt är Stockholm, kan man tänka när man träder ut på balkongen i hennes lägenhet i ett funkishus på Södermalm. Vykortsutsikt över Riddarfjärden. Vi sätter oss i vardagsrummet.

Länge var hon vetenskapsredaktör här i DN. Nu använder Karin Bojs rönen från sina bevakningsområden i yrket som författare och frilans.

Hon har plöjt ett par hundra vetenskapliga studier under bokarbetet, intervjuat en rad forskare, besökt fyndorter och utgrävningsplatser i tio länder. Men också dna-testat sig själv och sin farbror. Det har gjort att hon kunnat koppla sin egen jakt på rötter, till frågan om hur vår kultur kommit till.

– Jag oroade mig inte ett smack över vad som skulle stå där, när förs­ta dna-svaret kom, med en massa medicinska data. Förhöjd risk för hudcancer, det kan man ju räkna ut när jag är blond. Att jag tål alkohol och mjöl, ja det vet jag väl. Men en uppgift var omskakande: Du härstammar från Ursula.

Ursula är populärnamnet på den anmoder som arkeologerna kallar U5, en kvinna som levde under istiden och var bland de första moderna människorna som koloniserade Europa.

– För 54 000 år sedan hade några moderna människor lämnat Afrika och levde i Mellanöstern. Därifrån befolkade de Europa och Asien, Australien och Amerika, förklarar hon.

Okej. Men hur i hela friden kan det då slås fast att Karin Bojs är släkt med denna Ursula? Eller att hennes släkt på fädernet kom till trakterna av sin hembygd, ”i en tidig bronsåldersvåg, för ungefär 3 800 år sedan”?

För att förenkla det grovt: genom att ett stort antal släktforskande människor i världen tagit dna-tester, och genom att dessa testresultat datakörs med varandra och med dna-tester som arkeologer gjort på urgamla skelettfynd, går det numera att rita upp ett hisnande finförgrenat släktträd.

Det går också att spåra hur befolkningsgrupper rört sig och hur Europa utvecklats.

– Man kan se mycket tydligt på dna, att jordbruket spreds från Mellanöstern till hela Europa och vår del av världen med hjälp av det vi skulle kalla för invandrare.

Din bok handlar mycket om letandet efter ”det första” inom Europas kultur: Den första tama hästen, första hjulspåret… Varför är det så viktigt?

Karin Bojs väntar med sitt svar. Ljuden från fjärden tränger in från balkongen. Det är en mycket vacker sommardag.

– Kunskapen om vårt förflutna är viktig, och framför allt är det viktigt att spräcka myter. Det florerar ju en massa okunskap om de här frågorna. För ett tag sedan svingade sig någon med begreppet ”den svenska urrasen” i en debatt. Att gå omkring och tro att det finns något sådant är extremt okunnigt!

– Det finns inga rena raser. Och detta är någonting som dna-forskningen visar väldigt tydligt. Vi är alla en blandning, och jag beskriver den här blandningens huvudingredienser.

Hon fortsätter:

– Jag visar hur det gick till när Sverige och Europa befolkades: först kom jägarna, sedan bönderna, därefter herdar med de indoeuropeiska språken. De här tre vågorna av invandring har format vår världsdels tidiga historia.

Hon lägger också stor vikt vid konstens betydelse.

– Min hypotes är att konsten och musiken är den viktigaste orsaken till att den moderna människan överlevde, till skillnad från neandertalarna. Vi hade bättre nätverk för sociala kontakter, kunde hålla ihop större grupper på längre avstånd. På något sätt var konsten en sammanhållande faktor.

Och på tal om skapande, fast i modernare tid. Jag hajar till inför informationen om ett visst lågprisvaruhus, i Småland... Nämligen Börjes, i Tingsryd, känt för sitt tokbilliga kafé. Jag växte upp knappt fyra mil därifrån.

– Då är vi säkert släkt.

Grejen är den att de väldiga, hembygdsromantiska väggmålningarna som pryder varuhuset, och som jag brukar förundras över under semesterfikat, gjordes av hennes farfar, Eric Bojs, vars släktgren alltså kom till trakten för tusen- tals år sedan. Han illustrerade för övrigt två av Vilhelm Mobergs böcker.

– Men glöm inte det jag skriver om den kreativa genens mörka tvilling.

Hon förklarar:

– I släkter där det finns mycket kreativitet, finns också en överrepresentation av manodepressivitet och schizofreni, har dna-forskning visat. Men man kan vara kreativ utan att vara drabbad.

– Att de här generna levt kvar innebär att anlagen kan ha en evolutionär fördel. Men priset är att många människor blir psykiskt sjuka, med alla de problem det innebär.

I boken beskriver hon kreativitetens kraft i sin egen släkt, men också dess pris.

”Själv har jag haft tur i det genetiska lotteriet”, står det där.

Mamman hade inte samma tur.

Ett flygplan dånar därute i den djupblå himlen.

Din släkt har blivit större nu, än den var på kyrkbänken, när ni sjöng den där psalmen?

– Oh ja, nu när boken släpps kommer kusiner och sysslingar från hela landet till releasepartyt. Dessutom omfattar släkten ju hela Europa och världen, 54 000 år tillbaka och ännu mer. Vi hänger ihop, allihop.

Karin Bojs.

Född i Göteborg, bor på Södermalm i Stockholm.

Författare och vetenskapsjournalist. Tidigare vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.

Aktuell med: Boken ”Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren” (Albert Bonniers förlag), där hon med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och dna-forskningen spårar den europeiska kulturens framväxt, och sina egna släktrötter.

Har också gett ut boken ”Syra själv: konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier” (Max Ström förlag). Samt, tillsammans med vetenskapsjournalisten Anna Bratt: ”Vikten av gener: hur dna påverkar din vikt” (Natur & Kultur).

Utmärkelser: Hedersdoktor vid Stockholms universitet. Priser: bland annat Nationalencyklopedins kunskapspris och Ingenjörsvetenskapsakademiens mediapris.