Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Bok

Norsk ilska mot Jan Guillou efter påstådda faktafel

Jan Guillou får skarp kritik i Norge för sin bok "Blå stjärnan". Själv tycker han att replikskiftet i boken är fullt logiskt.
Jan Guillou får skarp kritik i Norge för sin bok "Blå stjärnan". Själv tycker han att replikskiftet i boken är fullt logiskt. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Jan Guillou anklagas för att skända minnet av en norsk nationalhjälte i sin senaste bok ”Blå stjärnan”. Men Guillou avfärdar kritiken från de norska författarna och journalisterna.

I ”Blå stjärna”, den femte boken i romanserien ”Det stora århundradet”, finns det en replik i slutet av boken som lyder: ”ingen norrman har förorsakat så många landsmäns död som Max Manus”. Motståndsmannen beskylls också för att ha avrättat polischefen Karl Alfred Marthinsen. Detta har väckt ilska hos den norska nationalhjältens dotter, Mette Manus. I den norska tidningen Aftenposten uttalar hon sig:

– Detta är en direkt lögn. Historikerna har sagt att detta är fel, och vi vet att far aldrig var med på avrättningen. Bruket av fars namn på det här sättet är en grov förolämpning, säger Mette Manus.

Hon får medhåll av flera norska författare och journalister som tycker att den konstnärliga friheten när man skriver en historisk roman inte får gå ut över verkliga människor. Mette Manus menar att mycket av bokens historiska fakta är korrekt och därför kan man lätt tro att det som står om hennes pappa också är korrekt fakta. Den norske författaren och journalisten Eirik Veum tycker att blandningen är oproffsig när man kan få läsaren att tro saker som inte är sanna.

– Jag förstår att det är både lätt och frestande att ta sig konstnärliga friheter, och som författare har man rätt till det, men när man blandar in en riktig person bör det vara sanningsensligt. Det finns inte utrymme för dikt när det går ut över en familj och en persons eftermäle, säger han till tidningen Aftenposten.

Jan Guillou tar själv kritiken med en nypa salt och besvarar den i Expressen. Han tycker snarare att klagomålen har blossat upp på grund av att det är Max Manus dotter som är kritisk, inte för att de har reagerat på något i texten. Han tror inte att de flesta ens har läst boken. Guillou berättar att den handlar om kvinnliga frihetskämpar och meningsutbytet som Mette Manus har reagerat på är mellan två kvinnor som vid tidpunkten av samtalet inte vet lika mycket som vi gör i dag, 70 år senare.

– Två av dessa kvinnor fäller en ironisk kommentar om den största manliga frihetshjälten i norsk historia under andra världskriget, Max Manus. Och det är helt rimligt i romanens sammanhang där alla hjältinnorna är kvinnor och andra idioter är män, enkelt uttryckt, säger Jan Guillou.

Enligt Guillou är replikskiftet något som visar konflikten inom motståndsrörelsen. Ska man döda nazister och de norrmän som samarbetade med dem, eller ska man inte?

– Varje gång sabotörer eller lönnmördare, som Max Manus, inom frihetsrörelsen slog till med sabotage eller småmord så sköt tyskarna gisslan. De tog de 25 närmaste norrmännen, ställde upp dem mot en vägg och sköt dem för att avskräcka från sabotage och lönnmord mot samarbetsmän eller naziofficerare. I den norska frihetshistorien är det en välkänd problematik, säger Jan Guillou.

På frågan om det finns en fara i att blanda fakta och fiktion svarar Guillou till Expressen att det är orimligt att det skulle röra sig om historieskrivning.

– Det är en fantastisk tanke att norrmännen så till den milda grad tilltror en svensk roman förmågan att ändra på norsk historia. Det skulle man inte i vanliga fall kunna tänka sig, säger han.