Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Bok

Sagostunden som försvann

På förskolan på Stockholms internationella montessoriskola är högläsning en rutin. Läraren heter Mikaela Jelving.
På förskolan på Stockholms internationella montessoriskola är högläsning en rutin. Läraren heter Mikaela Jelving. Foto: Lars Lindqvist
Högläsningen i hemmen minskar dramatiskt. DN är först med att presentera en ny undersökning som visar att bara 35 procent av Sveriges föräldrar läser dagligen för sina barn.

Det är dags att sätta förskolebarnen och deras språkutveckling och litteraturförsörjning i centrum. Göra dem nyfikna på ord, berättelser och dramatiserade texter. Då kan ett intresse för böcker och en vilja att lära sig läsa växa fram. Småbarnsbilderboken kan bli en källa till gemensamma läsupplevelser och närhet mellan barn och föräldrar. Den vuxne läser texten högt och barnet avläser och tolkar samtidigt bilden, tillsammans ger det en helhet att samtala om.

Glädjen i den ritualiserade högläsningsstunden är betydelsefull för senare kommunikation i familjen. Språkutvecklingen börjar redan innan barnet är fött eftersom ljud och rytm uppfattas under den senare graviditeten. Så sjung för ditt ofödda barn och ditt blivande syskon. Det lilla barnet stimuleras av rytmiska ljudlekar, sång, samtal, muntligt berättande och högläsning.

Det finns så mycket roligt att språkleka och bokleka om som är läsfrämjande utan att nyttan och alla måsten blir satta i högsätet. Både mammor och pappor kan bli delaktiga av de upplevelserna. Högläsande pappor är en delvis outnyttjad resurs ur barnets perspektiv.

Vi vet egentligen inte i vilken utsträckning föräldrar högläser för sina förskolebarn och yngre skolbarn i dag. Mediamätning i Skandinavien AB utförde mellan 1984 och 2003 mätningar vartannat år av 3–8-åringars massmedie- och kulturanvändning. Undersökningarna, som publicerades i Barnbarometern, grundade sig på telefonintervjuer med barnens föräldrar och skedde med bidrag från Statens kulturråd.

Vid den sista mätningen fann man att andelen barn som fick böcker lästa för sig en genomsnittlig dag minskat från 80 procent 1984 till 74 procent 2003. Lästiden hade halverats från en halvtimme till en kvart.

Hur ser det då ut i dag? Då det inte finns några officiella undersökningar avseende små barns läsvanor har Junibacken och Läsrörelsen låtit marknadsundersökningsföretaget YouGov göra en riksrepresentativ webbundersökning bland föräldrar med barn i åldern 0–9 år för att få veta åt vilket håll utvecklingen gått de senaste åren. Det visar sig enligt denna undersökning att endast 35 procent av föräldrarna läser dagligen för sina barn och ytterligare 30 procent läser flera gånger i veckan men inte varje dag för sina barn. Andelen barn som det läses högt för tenderar alltså ha fortsatt minskat sedan 2003.

Den färska undersökningen visar också att högutbildade läser betydligt oftare för sina barn än vad lågutbildade gör, vilket tidigare inte var så påfallande. Könsskillnaderna verkar dock bestå, betydligt fler mammor än pappor läser i dag för sina barn.

För att forskare, debattörer och myndigheter ska ta små barns språkutveckling och läsning på allvar krävs att det åter genomförs kontinuerliga undersökningar för att man ska kunna följa utvecklingen över tid. Att det nu inte finns någon årlig undersökning av barns medievanor är en uppenbar brist som snarast måste upphävas. Återinför Barnbarometern!

Tillgång till berättelser i olika språkliga uttryck att utmanas och inspireras av är en aldrig sinande gåva. Folkbiblioteken är fortfarande gratis, måtte de så förbli. Lämna inte de barn som lärt sig läsa i sticket, de har nog med att avläsa texten och uppfattar inte alltid innebörden i det skrivna. Fortsätt med den gemensamma, mer komplicerade kapitelboken som kan ge något att fundera över och troligen bidrar till en ökad läsförståelse.

Föräldrar och andra vuxna har möjlighet att genom högläsningen lära känna sina barn bättre, dela deras upplevelser och funderingar och därigenom få en gemensam referensram. Samtidigt fördjupar de barnens språk och ger dem förutsättningar att bli goda berättare. Ta chansen, småbarnsåren går så fort förbi.

Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Cirka 1 000 intervjuer har genomförts bland föräldrar med barn i åldern 0–9 år under februari–mars 2012. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen i åldrarna 25–50 år.

Högläsningstips

Börja med högläsning från födseln och fortsätt upp i tonåren.

Läs på samma plats, samma tid och gärna samma böcker. Barn älskar rutiner.

Läs tre berättelser per kväll, till exempel en favoritsaga, en välbekant saga och en ny.

Dramatisera gärna röster och växla tempo och tonläge efter berättelsens stämning.

Böcker med rim, rytm och upprepningar hjälper barnet att lättare förstå språkets uppbyggnad.

Försök att hålla ögonkontakt då och då medan du läser.

Bannlys inte skoj och lek, det kan förstöra läsglädjen för lång tid framåt.

Illustrationerna i bilderböcker hjälper barnet att förstå hur man kan tolka en text.

Prata om bilderna och stanna upp och förklara svåra ord eller komplicerade händelseförlopp.

Källor: ”Böcker inom och omkring oss” (X Publishing) och ”Läsa högt” (Kabusa böcker)