Saviano är inte rädd för att dö

När det nyligen avslöjades att den napolitanska maffian planerade att före årets slut mörda författaren till "Gomorra", den 29-årige italienske författaren Roberto Saviano, meddelade upphovsmannen att han funderar på att lämna Italien.

Savianos uttalande orsakade stor debatt bland politiker och intellektuella världen över, inte minst i Sverige, där Kerstin Ekman anser att Svenska Akademien i yttrandefrihetens namn bör ge Saviano sitt offentliga stöd. Horace Engdahl har dock tydliggjort att detta är en fråga för den italienska regeringen och polismakten.

Boken "Gomorra" är en arg kommentar av Neapel-maffian Camorrans kriminella verksamheter och beskriver hur den infiltrerar hela sektorer av Italiens ekonomi, som transport, sjukvård, byggbransch, mode, lantbruk. Boken, som gavs ut 2006, blev en beststeller och filmatiseringen har redan vunnit Cannes filmfestivals Grand Prize och är nominerad för en Oscar. Men det har kostat Saviano det liv han hittills har levt.

Vi träffas under stort säkerhetspådrag i Rom. Roberto Saviano sjunker ner i en soffa och säger att det här inte är en fråga för polisen, av en enkel anledning:

- Det faktum att jag lever under ständigt mordhot beror på att många personer har läst min bok, och det i sin tur beror på att mina berättelser är skrivna på ett sådant sätt att folk vill läsa och kan tillägna sig dem. Om jag hade skrivit en vetenskaplig artikel så skulle min text aldrig ha nått en så bred publik.

- Med andra ord är det litteraturen och ordets makt som har gjort att den situation som jag lever i i dag är farlig.

Paolo Borsellino (italiensk domare som blev känd för sitt arbete mot den sicilianska maffian Cosa Nostra, och som mördades 1992) skrev i ett brev till sicilianska skolbarn att striden mot maffian aldrig får stängas in i tribunaler och bli enbart legala processer, med andra ord reduceras till en polisfråga. Att den först och främst bör vara en del av den sociala debatten.

- Att reducera det till en fråga enbart för polisen betyder att man signalerar att litteraturen inte har den makt den har.
Överste Gaetano Maruccia från Neapels antimaffiastyrka håller med. Statens och polisens maktskikt är bara en del, menar han. För att effektivt kunna bekämpa kriminaliteten så måste alla komponenter i samhället vara involverade. Saviano har med sina ord och sitt beteende brutit mot omertan genom att öppet kritiskt granska den problematik som människorna här annars tyst genomlider.

När jag frågar Saviano om han är rädd så svarar han: "Jag och mina livvakter säger alltid Vi gör inte folk rädda för vi är inte rädda."

- Så, nej, jag är inte rädd for att dö. Vad jag vill göra är det som Salman Rushdie sade till mig när vi träffades i USA: "Du måste frigöra dig själv, för ingen kommer att frigöra dig." Jag arbetar alltså för att återta mitt liv. I dag lever jag i fångenskap där mina livvakter kommer, låser upp dörren, kör mig dit jag ska, låser dörren. Jag kan inte handla själv om kylskåpet är tomt, jag kan inte promenera i solen, jag kan inte gå på bio, jag kan inte göra någonting. Vännerna är borta.

Saviano berättar att ensamheten delvis är hans eget fel, eftersom han inte förstått hur han skulle hantera sin situation.

- När jag insåg hur allvarligt det var så blev jag rädd för mina vänners skull så jag drog mig undan. Samtidigt så visste jag inte hur jag skulle göra dem delaktiga.

Uppmärksamheten kring boken, liksom den internationella debatten kring yttrandefriheten i Italien har satt stor press på landets politiker som uttrycker sitt stöd i medierna och bjuder in Saviano till olika samtal. Det i sig är en ironi eftersom det ekonomiska "system" som Saviano beskriver sträcker sig långt upp i maktens korridorer.

Vad betyder därför regeringschef Silvio Berlusconis stöd för Saviano?

- Det politiska stödet är en support grano salis (ska tas med en nypa salt, red:s anm.) Topparna i det italienska samhället är oftast maffians medbrottslingar och en revolt mot den makten har aldrig förekommit i Italien. De räcker alltså inte att man arbetar emot ekonomisk utpressning, om man inte arbetar emot förekomsten av maffians mandat i den ekonomiska vävnaden. Det finns inte en bankdirektör som har uttryckt sin åsikt om tvetydiga bankkonton.

- Samförståndet finns alltså på alla nivåer. En av svårigheterna är även att sentenser gentemot politiker i Italien inte finns eftersom det är näst intill omöjligt att göra efterforskningar och likaså lyckas man inte få fram bevis som övertygar.

Roberto Saviano avslutar vårt samtal med en hälsning:

- Glöm inte att tacka alla som skrivit till mig från Sverige, säger han innan livvakten stänger dörren.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut