Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Bok

Valfrihetens storebror ser dig

Största effekten av New puclic management är en ökad övervakning, skriver Kristina Mattsson i sin reportagebok.
Största effekten av New puclic management är en ökad övervakning, skriver Kristina Mattsson i sin reportagebok. Foto: Sean Gladwell/Alamy

När välfärden skulle befrias blev resultatet ironiskt nog att den fick underkasta sig en enorm granskningsbyråkrati. Malena Rydell läser en spännande men typisk fackbok om ett Sverige där allt ska vägas och mätas.

Fackbok

Kristina Mattsson
”Välfärdsfabriken. Om arbetets mening och gränslös kontroll”
Leopard

På 80-talet hade Ulf Adelsohn ett stående skämt om ”den ofantliga sektorn”. Tjugo år senare ledde Ulf Adelsohn ett avreglerat SJ – tills han fick sparken för att han vägrade att dela ut så stor vinst som regeringen krävde. Tågen behövde pengarna bättre, nu röt han ifrån.

Ibland tänker jag på Ulf Adelsohn. Jag undrar om han innerst inne insåg att systemskiftet skulle kunna leda fram till den ofantliga sektorn – nu i version värre.

”Välfärdsfabriken” är ett reportage om den kapitalistiska byråkrati som har vuxit upp runt den avreglerade välfärden. Kristina Mattsson träffar tandläkare, lärare, barnmorskor och hemtjänstanställda, de som har i uppdrag att göda det kostnadseffektiva kvalitetssäkringssamhället med en slags välfärdens big data.

När välfärden skulle befrias med konkurrens underkastades den hårdare styrning i form av New public management (NPM), ett system som Maciej Zaremba skildrat de mänskliga konsekvenserna av ner i minsta absurda detalj på dessa sidor, i artikelserien ”Patienten och prislappen”.

Det är nog ingen slump att vår statsminister har ”säkerställa” som sitt favoritord. Han är trots allt chef över ett samhälle där en växande administrativ klass har som sin viktigaste arbetsuppgift att säkerställa väldigt mycket. Utvärdera, revidera, övervaka sig själva och varand­ra. Under 00-talet blev cheferna i offentlig sektor en tredjedel fler, medan städarna, sjuksköterskorna och lärarna förblev lika många eller färre.

Ingen av dem Mattsson träffar tycker att det var bättre förr när folk neg för doktorn. Men de känner sig misstrodda, idiotförklarade och berövade sin tid för patienterna.

Vi brukade ju säga att deras arbete är så viktigt att det inte går att mäta. Så visade det sig att det gick alldeles utmärkt. Filippa Reinfeldt kan visa fantastiska siffror på hur många enheter vård som produceras i Stockholm, samtidigt som läkarkåren är i uppror.

NPM-systemet infördes för att kontrollera kostnaderna i välfärden, men dess största effekt är att det lärt upp ett helt samhälle att tänka i nya termer av kontroll. Och ju mer kunderna klagar på välfärdens så kallade utförare, desto mer kommer övervakningen och byråkratin att öka. För varje ny vårdskandal, och för varje friskola som går i konkurs svarar politiker med att tillsätta ännu ett kontrollsystem. Det måste kontrolleras att de vinstdrivande företagen inte sysslar för mycket med just vinstdrivande beteenden, som att välja bort elever som kostar mycket pengar.

Medan debatten om vinster i välfärden pågått har det börjat spela allt mindre roll om ett visst äldreboende drivs i privat eller offentlig regi: Den stora omvandlingen består i att hela välfärdssamhället underkastats en tayloristisk marknadslogik.

Frågan är om det gått så långt att granskningssamhällets språk ätit sig in i debatten om detsamma. Den 6 mars kunde välfärdssektorns tidning Dagens Samhälle rapportera att det ökända Koppargården inte blev bättre efter att Carema lämnade över det till kommunen.

Kvalitetsmätinstrumentet QUSTA, som sätter poäng på ”quality, uppföljning, säkerhet, tillsyn, ansvar” hade nämligen visat att Koppargården får i stort sett samma dåliga poängsumma nu som då. Chefredaktören skrev triumferande att äntligen kan Caremaskandalen förklaras stendöd.

Så kan man se det, om man vill ha sina samhällsdebatter i QUSTA-form. Eller så är det nu en intressant diskussion kan börja.

”Välfärdsfabriken” är ett utkast till en spännande berättelse om vad NPM gjort med Sverige. Men tyvärr är det en typisk svensk fackbok som använder reportaget på ett rätt pliktskyldigt sätt, och inte tar igen det i en driven analys heller. Det blir en av de böcker som är läsvärda, men motsatsen till en läsfest.

Många av de Mattsson möter verkar känna att de står i ett ödesmättat vägskäl: antingen fortsätter de att lyda och knappar in alla data så att de har ryggen fri när de kontrolleras, men med känslan av att sälja ut allt de tror på. Eller så skiter de i systemet och undervisar och förlöser barn som de finner bäst.

Till och med Ulf Adelsohn gjorde ju ett slags uppror.