Väskdebatt ett tecken i tiden

På måndag släpps Sisela Lindbloms roman "De skamlösa". Redan innan den getts ut har den givit upphov till en häftig debatt i medierna. Boken kritiserar bland annat den hysteriska materialism som förut bara rika personer kunde unna sig men som nu går ända ner i skolåldern. I en DN-intervju (31/3) ondgjorde sig författaren över att modejournalisten Susanne Ljung köpt en väska för 70.000 kronor som hon slängt i garderoben. Susanne Ljung gick i taket och svarade att påståendet var hämtat ur tomma luften, och förresten hade Sisela Lindblom ingen aning om vad en Hermès-väska kostade.

Samtidigt skrev DN-skribenten Nina Björk att hon bestämt sig för att vara nöjd med sitt lite skamfilade hem och inte ställde upp på "skitdrömmar" om ett större kylskåp, ett hotellstylat sovrum eller nya lyxkök.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. I tidningarna, i radion och i tv:n. "Ytlig" konsumtion ställd mot "djupa" värden.

Rätten attt få dricka sin caffelatte medan världen står i brand. Sharia-lagar mot lyxväskor.

- Fler och fler röster som Nina Björks kommer att höras. Röster som säger "jag struntar i att renovera mitt kök, jag vill vara någon annan", säger framtidsstrategen Ulf Boman.

Christina Cheng, omvärldsanalytiker, ser ett skifte mot en konsumtionskritisk trend.

- Vi går från en bling bling-kultur som varit starkt rådande sedan slutet av 90-talet och fram till i dag. Den sattes i gång när mode- och lyxindustrin hakade på hiphopmodet med dess extroverta konsumtion, säger hon.

Lyxmärken blev tillgängliga för vanligt folk, Gucci till exempel har tagit fram parfymer, bälten och läppstift.

En mottrend till detta är naturen, det långsamma, det som inte är så kommersialiserat.

- Det man nu börjar se är att de som ligger längst fram i den bildade medelklassen söker ett annat uttryck. Hur definierar man sin identitet om man inte ska konsumera? Tiden kommer att bli en viktigare faktor än pengar.

Så det är inte tabu att kritisera dem som köper märkeslyx?

- Både och. Det finns dels en tendens som säger rör inte min konsumtion, dels är det politiskt korrekt att kritisera konsumtionssamhället, säger Ulf Boman och fortsätter:

- Det finns i dag många fler än för 30-40 år sedan som har högkostnadsprodukter. Ändå visar undersökningar att det inte finns något samband mellan välstånd och välbefinnande.

- Prylar gör oss inte lyckliga, även om det är vad de flesta politiska partier försöker få oss att tro. Relationer gör oss bevisligen lyckligare än saker.

Klimatförändringarna har sin del i den nya kritiken.

- I kölvattnet av klimatförändringarna och rättvisemärkt ökar konsumtionskritiken. Om din väska kostar si eller så mycket betyder inget, men om tillverkningen av den orsakar si eller så mycket koldioxidutsläpp, då jävlar kommer reaktionerna.

Valet att minska sin konsumtion, down-shifting, är en stor trend i USA. Framöver kommer det coola och smarta vara väl valda prylar gjorda med små resurser, säger Christina Cheng. Du köper din svindyra fleece-tröja från Patagonia gjord på PET-flaskor och återvunnen fleece. Vi kommer att fortsätta unna oss lyxen att köpa dyrt, men vi kommer inte att köpa lika mycket.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut