I januari ökade omsättningen med endast 2,5 procent, mätt i löpande priser och jämfört med samma månad 2009. Det är betydligt mindre än vad den tidigare, felaktiga statistiken visade.
SCB har även reviderat ned utvecklingen för den totala detaljhandeln med 1,2—1,6 procentenheter varje månad under 2009, enligt ett pressmeddelande.
Försäljningsvolymen, omsättningen i fasta priser, ökade med 3,3 procent i januari. Enligt den tidigare statistiken var ökningen hela 5,1 procent.
Korrigeringen beror enligt SCB på "felaktigheter i ett beräkningssteg" som påverkar samtliga branscher, förutom Systembolaget och apotekshandeln.
Eftersom detaljhandelsstatistiken ingår i SCB:s tjänsteproduktionsindex så har även detta korrigerats. Produktionen ökade i januari med 2,4 procent jämfört med samma månad 2009, enligt de nya siffrorna.
- Det är en stor förändring men tittar man på andra indikatorer över detaljhandeln så tyder det ändå på en betydande styrka.
- Så det säger inte så mycket om framtiden, basen blir lite lägre men den övergripande bilden av en detaljhandel som går fint står sig, säger SEB:s chefsanalytiker Henrik Mitelman som konstaterar att all statistik är osäker, samtidigt som den är viktig.
- Man ska ta all statistik med en nypa salt. Man bör tolka statistiken med en stor portion ödmjukhet. Det här är inlämnade uppgifter från företag och till stora statistikserier som till exempel BNP vill det verkligen till att företagarna gör detta.
- Jag misstänker att det finns en och annan företagare som tycker sig ha viktigare saker för sig.
Mitelman är heller inte särskilt upprörd över SCB:s misstag utan ser revideringen lika mycket som ett styrketecken.
- Ser man från ett internationellt perspektiv är det ett styrketecken att det blir revideringar. Väldigt många länder reviderar inte alls och då undrar man om deras statistik är så bra att den aldrig behöver revideras, eller är det så att SCB är ganska öppen med sina missar. Jag tror på det sistnämnda, säger Mitelman.
SCB:s felaktiga statistik för detaljhandeln i januari kan innebära att många prognoser nu ligger för högt, enligt Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut (HUI).
- Först gick vi ut med 4,3 procent i tillväxt (i detaljhandeln), vilket är en tillväxt som är väldigt bra. 2010 inleddes med ett fortsatt högt tryck. 2,5 procent är betydligt svagare och vi måste nu revidera vår bild av årets inledning, säger han till TT.
- Om det är en trend för hela får vi se. Vi hade trott att detaljhandeln skulle växa mer än 2,5 procent och jag tror vi kommer att få se en tillväxt som är betydligt högre under första halvåret i år.
Enligt Jonas Arnberg på HUI bygger felet på att det "spökar i SCB:s modell".
- Det handlar om en övergång i en kedja, som har klassificerats om, som har ställt till det. Det har helt enkelt blivit fel i en inmatning och det har tyvärr slagit på hela modellen, säger han.
TT: Hur påverkar denna felräkning bilden av den svenska ekonomin?
- Inte så mycket. Den här korrigeringen, på någon procentenhet, betyder lite för BNP. Men det är en indikation på hur hushållen agerar. Hushållens konsumtion är i stort sett halva BNP, så att det är klart att det är viktigt hur det går för handeln.
- Och under 2009 var det framförallt handeln som drev på BNP och gjorde utvecklingen mindre dålig än väntat, säger Arnberg.
Han varnar dock för att dra för långtgående slutsatser ur januarisiffrorna, som är detaljhandelns minst viktiga månad.
Dessutom kan det finnas förklaringar i form av att december gick väldigt bra och att andra delar av konsumtionen, som bilar och hotell- och restaurangtjänster, gick bättre på bekostnad av detaljhandeln.
Detaljhandelsmissen i januari i år har inga kopplingar till vad man i SCB:s korridorer kallar "skofelet i KPI", som 2008 gav upphov till en felaktigt hög inflationssiffra inför Riksbankens sista räntehöjningar precis före Lehman Brothers-kraschen 2008.
Det så kallade skofelet, där felaktiga prisangivelser på skor rörde till det, fick även effekter på beräkningen av ersättningsnivåer från försäkringskassan, vilket i sin tur hade en negativ effekt på statskassan.
Effekterna av detaljhandelsmissen är enligt Frida Vingren, handläggare på SCB, troligen begränsade till att man oavsiktligt försett prognosmakare med en överdrivet positiv bild av den svenska detaljhandeln under en månad.
Felet, som uppdagades av Vingren i tisdags, beror på den mänskliga faktorn.
- Det är ett dataprogram som inte har uppdaterats korrekt. Då blev beräkningarna fel, säger hon.
- Vi håller på att se över hur vi ska förhindra att sådant här kan hända.
TT: Kan man lita på SCB-siffrorna framöver?
- Ja, det tycker jag. Vi gör så bra statistik vi bara kan. Så fort vi ser ett fel går vi ut och stoppar siffrorna och korrigerar siffrorna så fort vi bara kan.