Maud Olofsson uttryckte förståelse för att besparingarna som bolaget står inför tar tid att genomföra – nu är regeringen villig att gå in med en miljard kronor för att stötta SAS. Men trots detta försvinner 650 jobb när SAS måste spara 2 miljarder kronor.
Maud Olofsson sa att SAS innebär ett komplicerat ägande för staten. SAS ägs av svenska staten (till 21 procent) tillsammans med Norge och Danmark (14 procent vardera). Även familjen Wallenberg är ägare.
Samtidigt betonade Maud Olofsson att ”vi har gjort en affärsmässig prövning, vi är inte beredda att gå in om det inte finns en affärsmässighet” och i och med detta ska det inte bli några problem med EU:s statsstödsregler.
Näringsminstern framförde även att bolaget och styrelsen lyckats bra med att sänka kostnaderna i SAS. Att hon nu är villig att gå in med pengar i SAS, till skillnad mot tidigare, beror på att bolag, anställda och kreditgivare visat att man är beredd att hitta en lösning för SAS. Det som förändrar situationen nu är enligt Maud Olofsson att:
– Ledningen har kommit med en besparingsplan på två miljarder och facken gått med på att förhandla ner 500 miljoner kronor.
Men två viktiga villkor måste uppfyllas för att staten ska bidra.
– Det ena är att de fackliga förhandlingarna ska vara på plats och det andra är att obligationslånen löses, säger Maud Olofsson.
Svenska staten går in med en miljard kronor i SAS och också de andra staterna bidrar. Det statliga bidraget måste dock först godkännas av riksdagen innan SAS håller bolagsstämma den 7 april.
SAS kostnader kommer nu att minska med 20 procent, så företaget kommer att vara konkurrenskraftigt och staten få avkastning på insatt kapital, enligt Olofsson.
– Vi går in på rent affärsmässiga grunder för att vi värnar skattebetalarnas pengar, säger hon.
Maud Olofsson vill fortfarande, vid rätt tillfälle, göra sig av med SAS.
– Men för att kunna göra det måste det vara ett företag som det är värt att förhandla om, säger hon, kommer med en felsägning och rättar sig själv:
– I framtiden finns inget egenvärde i att äga Saab, nej SAS.
Hon konstaterar att i dagens marknadssituation finns inte så många köpare och att det nu handlar om att positionera sig inför kommande strukturförändringar. När alla besparingar är på plats finns det "bra förhoppningar om att det blir ett lönsamt bolag".
På frågan om hon är beredd att tillföra ännu mer pengar i ett nästa skede svarar hon:
– Med våra beräkningar ska det bli lönsamt och man ska inte behöva mer.
Hon konstaterar vidare att det kommer att bli personalneddragningar men lyfter fram att om jobb ska säkras måste företaget vara lönsamt.
– Det handlare inte om att konkurrera med lågprisflygen utan om att få ner kostnaderna så att man är konkurrenskraftig inom sitt eget segment.
Finansminister Anders Borg upprepar att det inte är rimligt att staten långsiktigt är ägare i ett flygbolag.
– Det här är andra gången vi får gå in i SAS och det kan inte vara ett primärt statligt ansvar att återkapitalisera ett flygbolag.
– Nu måste de se till att få ordning på det här och så småningom ska vi avsluta det statliga engagemanget i det här bolaget.
– Staten är en dålig ägare av de flesta bolag och det gäller även SAS.
På frågan om detta är sista gången som staten hjälper SAS med pengar, svarar han:
– Det ska man inte ge några entydiga svar på.
En försäljning av den svenska statens andel är inte omedelbart förestående. Först måste SAS omstruktureras och nå en sådan lönsamhet att köpare kan attraheras. Där är bolaget inte i dag, konstaterar Anders Borg.
Enligt SAS informationschef Bertil Ternert berörs 505 tjänster i Sverige när SAS varslar.
– Den svenska personalavdelningen har lagt ett varsel på 505 personer till Arbetsförmedlingen. På detaljnivå är det 125 personer på kabinsidan och 380 på den administrativa sidan, säger Bertil Ternert.
Och han tillägger:
– De 650 som vi talat om tidigare är heltidstjänster i hela Skandinavien men alla i vår bransch jobbar inte heltid och varslen gäller personer. Därför blir det fler som blir varslade och eftersom man måste ta i med varsel så blir det lite mer.