Fram till och med november 2012 hade nästan 66 000 personer varslats, enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik. I december kom ytterligare några stora varsel, bland annat 200 på bemanningsföretaget Lernia som en följd av Volvos neddragning.
Räknat på hela året kan antalet varsel väntas ligga på 70 000 till 75 000 personer. Det är historiskt höga siffror men fortfarande lägre än vid finanskrisen för några år sedan då som högst 115 000 varslades år 2009, visar DN:s genomgång. Däremot är det långt kvar till 1992 då drygt 185 000 varslades.
Nu varnar flera bedömare för att osäkerheten inför det kommande året är extra stor eftersom den förra stora varselkrisen ligger så nära i tiden.
– Nu är företagen snabbare att bromsa in och komma med besparingsprogram. Tidigare har det ofta varit flera bra år före nästa kris, säger Calle Leinar, vd för Trygghetsrådet (TRR).
Läs mer: Så gör du om du blir varslad
Alla som varslas kommer inte att förlora jobbet. En tumregel utifrån tidigare erfarenheter är att det brukar vara omkring 60 procent av varslen som verkställs. Men nu är risken att flera varsel slår igenom.
– Vår bedömning är att företagen inte övervarslat så mycket som de gjorde tidigare. Man varslar det antal som man tror att man kommer att säga upp, säger Oscar Ernerot, ombudsman på LO.
Ann-Christin Jans, varselexpert på Arbetsförmedlingen, understryker att frågetecknen inför framtiden gör läget osedvanligt svårbedömt.
– Det ser dystert ut i Europa. Om varslen hade kommit under andra omständigheter skulle vi inte ha pratat om en varselvåg. Men vi kan vara på väg in i en recession i Europa och då reagerar man, säger hon.
Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen, tror att den värsta varselvågen kan vara över och att antalet varsel kan vara på väg ner.
– Den senaste konjunkturbarometern var lite mer positiv. Det känns som om vi åtminstone temporärt nått botten i nedförsbacken. Men redan nu är varslen så många att sysselsättningen, inte minst inom industrin, förväntas minska och då ökar arbetslösheten, säger han.
Läs mer: Varselvågen biter sig fast
Riksbankens roll i utvecklingen har debatterats flitigt den senaste tiden. En lägre styrränta skulle ha räddat tiotusentals jobb, hävdar kritikerna. Med en lägre ränta blir det billigare för både företag och konsumenter att låna pengar. Därmed bäddar man för både ökad konsumtion och fler investeringar från företagen, går resonemanget.
Kritikerna påpekar också att inflationen ligger och länge har legat under Riksbankens mål, därmed kan man tillåta sig en lägre ränta.
Debatten lär fortsätta och även i år kommer riksbankschefen Stefan Ingves sannolikt att få det hett om öronen.
Senaste gången Riksbanken lämnade räntebesked blev det en räntesänkning. Vad det blir nästa gång, i februari, är mer oklart. Bedömare och marknaden, liksom två av direktionens sex ledamöter, ropar efter mer.
I dag släpps protokollet från det senaste penningpolitiska mötet, där lär återigen sprickorna i direktionen visa sig. Och även utanför Riksbanken är kritiken mot räntepolitiken under Stefan Ingves tid som riksbankschef stundtals hård. För sent och för lite, är en vanlig åsikt från bedömare som DN har talat med. Ingves anklagas för att spela ned riskerna med eurokrisen.
– Riksbanken borde ha haft mer känselspröt mot världen, säger en analytiker.
En av Ingves argaste kritiker träffar han på jobbet. Vice riksbankschef Lars E O Svensson reserverar sig ständigt mot de penningpolitiska besluten och skulle vilja se ett lägre ränteläge. Det skulle ha sparat tiotusentals jobb, menar han.
Men trots de mörka moln som tornar upp sig och osäkerheten inför framtiden finns det också en del ljuspunkter jämfört med finanskrisen 2008/2009.
– Den här gången är det flera varslande företag som finns i storstadsregionerna. Det innebär att det finns alternativa jobb på platsen. Det går fortare från uppsägning till nytt jobb i dag jämfört med 2009. Då var det mer produktion och verkstadsindustri och de finns inte i storstäderna, förutom i Göteborg, säger Calle Leinar på TRR.