Ekonomi

90 miljarder i statsbidrag har utbetalats utan kontroll

Risken för fel ökar om det är oklart vem som har ansvar, enligt riksrevisor Jan Landahl.
Risken för fel ökar om det är oklart vem som har ansvar, enligt riksrevisor Jan Landahl. Foto: Peter Hoelstad 1-DS Mark III

Riksrevisionen har upptäckt brister i kontrollen av stats­bidrag.

Mer än 90 miljarder kronor betalades ut i fjol utan att någon har helhetsansvar för att pengarna hamnar på rätt ställe.

– Det är för mycket pengar för att det ska vara acceptabelt, säger riksrevisor Jan Landahl.

Kammarkollegiet och Sida är två exempel på myndigheter som på uppdrag av regeringen betalar ut statsbidrag till olika verksamheter. I fjol slussade Kammarkollegiet vidare 79 miljarder kronor och Sida 11 miljarder. Det handlar bland annat om pengar till hälso- och sjukvård, avgiften till EU och olika biståndsprojekt. Tillsammans blir det 90 miljarder kronor.

Men det är inte myndigheterna själva som bestämmer vilka organisationer som ska ha pengarna – det gör regeringen. Därför har Sida och Kammarkollegiet i sina årsredovisningar inte kunnat gå i god för att pengarna hamnat rätt.

– Man måste ha helheten framför sig, både besluten, utbetalningarna och återredovisningar, det måste vara spårbart. Och i det här fallet är det svårt när man har det här delade ansvaret, säger Jan Landahl.

Regeringskansliet omfattas inte av myndighetsförordningen, där bland annat krav på ansvar för ledningen regleras. Därför har det uppstått ett glapp i ansvaret. I Riksrevisionens kommande årsrapport, som DN tagit del av, drar riksrevisorerna slutsatsen att det i praktiken inte finns någon som har helhetsansvar för de utbetalade medlen. Något som bedöms vara mycket allvarligt.

”Förhållandet att myndigheter som Kammarkollegiet och Sida betalar ut tiotals miljarder kronor utan att det finns någon instans som har ansvar för en rättvisande bild och intern styrning och kontroll kan inte anses som acceptabelt”, skriver de i rapporten.

Riksrevisor Jan Landahl säger till DN att oklarheter om vem som har ansvar ökar risken för fel och bristande kontroll.

Enligt Jan Landahl kan ett alternativ vara att regeringen överlämnar beslutsrätten gällande stats­bidragen.

– Antigen får du flytta ut beslutsbefogenheterna till någon myndighet som kan ta hela ansvaret eller också så får du ju se till att regeringskansliet omfattas av förordningen. Men det finns inga lätta lösningar, säger han.

Att delat ansvar kan innebära problem har tidigare visats bland annat när det gäller Regeringskansliets aktie- och värdepappersinnehav som sköts av Kammarkollegiet. I årsredovisningen för 2013 missade Kammarkollegiet 2,5 miljarder kronor i värde på regeringens andelar i europeiska investeringsbanken.

I dag är det ingen som vet om det finns några felaktigheter kring de utbetalade statsbidragen. Riksrevisionen har inte granskat det.

Tidigare har Riksrevisionen upptäckt att statliga myndigheters momsredovisning står helt utan kontroll. Varje år betalar Skatte­verket ut 30 miljarder kronor i momskompensation till myndigheter utan att någon kontroll genomförs, annat än att det är rätt kontonummer.

Riksrevisionen föreslår i årsrapporten, som lämnas in till riksdagen i dag, att Skattverket ska få mandat att kontrollera momsutbetalningarna.

Fakta:

miljarder. Så mycket betalar Skatte­verket ut varje år i moms­kompensation till myndigheter utan att någon ­kontroll genomförs, annat än att det är rätt kontonummer.