De första årgångarna innehåller inte så många personer. Från år 2008 börjar den stora utmarschen från arbetsmarknaden på allvar. Störst blir antalet nya pensionärer år 2011 då mer än 124.000 personer firar sin 65-årsdag.

Under de närmaste tio åren ska 1,1 miljoner svenskar bli ålderspensionärer och det beräknas späda på befolkningen över 65 år med 20 procent så att de är 300.000 fler år 2014 än år 2005.

Och det är där den stora förändringen ligger. Det sker inga dramatiska förändringar i antalet personer i arbetsför ålder, men det blir fler att försörja. Därav Pär Nuders riksbekanta oro över "köttberget" som 60-talisterna ska föda.

Men det är ju inte så att 40-talisterna omedelbart börjar kosta en massa pengar. De som börjar komma så pass långt upp i åren att de behöver anlita äldreomsorgen är födda på 30-talet och det är en liten generation räknat i personer.
- I allt väsentligt händer saker efter år 2020. Det ger oss en nådatid att fundera på vad vi ska göra, säger Gunnar Wetterberg, som är samhällspolitisk chef på akademikerorganisationen Saco.
- Den närmaste tiden kan de offentliga finanserna snarast förbättras eftersom många nu kommer att ta ut sitt privata pensionssparande och då ska det beskattas.

Men på sikt står vi inför förändringar och det är långt ifrån säkert att staten kan leva upp till sina välfärdslöften. Gunnar Wetterberg anser att det är hög tid att förstå att svenskarna måste ta större eget ansvar för sin ålderdom.
- Det är inte så konstigt egentligen. För en äldre generation var det självklart att försöka lägga undan pengar till sin ålderdom.

En köpstark grupp som sätter sprätt på sitt pensionssparande kan också bidra till en ökad tillväxt.

Men pensionsavgångarna kan också få rakt motsatt effekt. Det är inte alls säkert att de grupper som står utanför arbetsmarknaden i dag får det lättare att få jobb för att det uppstår luckor efter de nya pensionärerna menar Gunnar Wetterberg.
- Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig till utbudet. Följden kan bli att arbetsmarknaden skrumpnar så att tillväxten stannar av. Eller att produktiviteten måste öka.

En ökad produktivitet kan göra att den som redan har ett jobb får det bättre. Men eftersom de offentliga inkomsterna i första hand är beroende av hur många som arbetar uppstår det ett bekymmer om produktivitet går ut över sysselsättning.

Att kommunerna måste rekrytera står i alla fall klart. Flera yrkeskategorier i kommunernas tjänst har en hög medelålder och det kommer inte att behövas färre anställda inom vård, skola och omsorg. Men att höja skatterna är inte självklart sättet att motverka en kommande personalbrist i kommunerna. Det kan bromsa in hela ekonomin så svårigheterna blir större än om man inte höjt skatterna.

Det är inte svårt att måla upp en dyster framtidsbild.
- Statistiskt är domedagsscenariot en realitet. Men jag tror inte på det, säger Ams chefsekonom Sandro Scocco.
- Vi har sett domedagsscenarier förr när man dragit ut kurvor.

Han håller med om att det behövs en växande privat sektor för att finansiera välfärden, men tycker att det är fel att diskutera som om allt skulle fortsätta som det är.
- Vi gör ju analysen för att se vad som går att ändra.

Sandro Scocco ser främst två skäl till att misstro domedagsprofeterna.
- Det är en avgörande skillnad om produktiviteten ökar med 1,5 eller 3 procent. Det påverkar radikalt möjligheterna att klara välfärden. Med en hög tillväxt finns det andra möjligheter att betala välfärden med omsorgsavgifter eller skatter. En annan viktig faktor är att öka arbetskraftsutbudet. Om man tillämpar arbetslinjen konsekvent i arbetsmarknadspolitiken, sjukförsäkringssystemet och integrationspolitiken finns det en stor resurs att ta till vara. Det är långt ifrån ett omöjligt beting.

Sandro Scocco menar att det behövs ett allmänt
engagemang - inte minst från arbetsgivarna.
- När Sverige hade en stor arbetskraftsinvandring på 60-talet var integrationen framgångsrik, fast då såg man det nog mer som att det var praktiskt att invandrare till exempel fick undervisning i svenska på arbetstid för att de skulle klara sina jobb. Där är vi inte än, men engagemanget kommer när det blir ont om arbetskraft.

En annan nyckel till att öka arbetskraftsutbudet är att minska förtidspensioneringarna. Det gör man inte enklast genom att göra strängare bedömningar utan genom att reagera tidigt.

- Det handlar ju om ett förlopp som börjar med korta sjukskrivningar, som blir längre tills man är borta i ett år och så småningom blir förtidspensionerad. Kan man bryta den kedjan i ett tidigt skede stoppar man inflödet till förtidspension, säger han.

De stora barnkullarna på 40-talet var inget typiskt svenskt fenomen. Samma mönster finns i hela Europa.

Men svenskarna är ett av de mest till åren komna folken. I Sverige var andelen över 65 år 17,1 procent den 1 januari 2003. Det överträffas i Europa bara av Italien, Tyskland och Grekland.

Samtidigt som befolkningen i Europa åldras är födelsetalen låga. Enligt FN:s beräkningar kommer antalet invånare i Europa att minska under de närmaste tio åren samtidigt som pensionärerna blir fler.

Det kommer att ställa höga krav på både pensions- och andra välfärdssystem.